Anonym (styvmamma&mamma)

Äldre 27 Mar 11:23

10 svar

Men hur ska vi göra då?

Jag är en kvinna på 36 år, jag har ett barn på 8, ett till på väg, och en sambo som har 2 barn, en som han aldrig får träffa, och en som hälsar på när det passar biomamman typ hon behöver barnvakt.

Jag har försökt få till att umgänge ska ske regelbundet och förutsägbart mellan far och son, och vi kom till en deal om var tredje helg då det är långt för pojken att åka buss.

På sportlovet skulle han komma, och stanna till måndag eftermiddag. På Söndag ringer mamman och undrar varför han inte kom med bussen, och hävdar att det aldrig vart bestämt att han skulle åka hem på måndagen.

Nu förra helgen skulle han kommit, men mamman ringde och sa att han ville vara hemma, men inte vågade ringa själv. Skitsnack, varje gång han velat vara hemma så har han ringt själv och sambon har ringt och kollat med mamman, som då klagat på att hon aldrig får någon egentid, men att han visst får stanna hemma.

Nu på påsklovet skulle pojken vara med oss från tisdag till lördag, alltså efter själva påsken, men på lovet. Nu ringer mamman och vill ändra så pojken ska komma på torsdagkväll, och åka hem på måndag. Vi har planerat resa och åker på torsdagkväll, och kommer hem på måndag, så sambon sa att det inte gick och att vi skulle göra som vi planerat sen tidigare. Då säger mamman skit i det, pojken stannar hemma hela lovet.

Jag har försökt prata med denna mamma, föra fram de tider min dotter har umgänge med sin pappa, och försöka få till ett fungerande umgänge, då hänvisar hon mig till min sambo och att de som de bestämt är det som gäller. Jag vill då att hon bekräftar de veckor som är bestämde så kan jag försöka prata med dotterns pappa och anpassa umgänget så barnen får vara tillsammans de gånger han kommer hit.
Nä det går inte, hon vill inte bekräfta de datum jag räknat upp, alltså samma datum som hon bestämt med min sambo.

Min sambo tröttnar när hon ringer och ändrar helg, och det är inte tal om att byta helg för henne, utan hon ställer inte helt och hållet.
Jag bad min sambo vända sig till familjerätten och få hjälp att fastställa umgänge så det fungerar, men han vill inte för hon får alltid som hon vill iaf, och han orkar inte hålla på med myndigheter, barnsligt sa jag och blev arg.

Jag tycker ju själv att jag fått bra hjälp med att få till ett umgänge som fungerar med dotterns pappa genom familjerätten, så jag förstår inte problemet, men han vägrar.
Nu ska det väl planeras semester snart, bävar för det. Förra året åkte hon genom halva landet och sen krävde hon att vi hämtade pojken där hon befann sig, en nätt resa på 80 mil för oss, enkel väg. För hon hade ju bestämt att vi skulle ha bilsemester, gå på Kolmården, och åka till Göteborg och universeum på våra semester. När vi förklarade att vi inte hade någon bil, och inte hade råd, så behövde vi inte ha pojken på lovet alls, då kunde hon lösa barnvaktsbiten på annat vis, för hon skulle ju jobba. Slutade med att pojken skickades med sin morfar på tåg, morfadern ansåg att han sen skulle sova över hos oss, för han hade ju bokat resan tillbaka dagen efter. Adjö sa min sambo till honom och gick, han fick ta in på hotell.

Hur ska vi få det att fungera?

puss

Äldre 27 Mar 12:02

#1

Flytta närmare så klart.

Anonym

Äldre 27 Mar 12:07

#2

puss skrev 2013-03-27 12:02:32 följande:

Flytta närmare så klart.

Varför ska de dra upp hela sin familj för att biomamman har samarbetssvårigheter?

Kjell2

Äldre 27 Mar 12:10

#3

Lär er leva med situationen eller fixa fastställt umgänge via FR/TR.

puss

Äldre 27 Mar 12:13

#4

Klart det blir svårt när de bor så långt bort att de bara kan ses var 3 helg.
Mycket till relation att ha då.

M166

Äldre 27 Mar 12:44

#5

Ibland är realiteten som den är, det går inte att ändra på människor, ibland går det inte att flytta. Håller helt med om att det är barnsligt att säga att "hon ändå får som hon vill". Jag tror att din sambo har en skev uppfattning om familjerättens möjligheter att tvinga bion till samarbete. Det fingerar inte alltid, men det är inget argument för att inte försöka.

Anonym (styvmamma&mamma) Trådstartaren

Äldre 27 Mar 12:50

#6

puss skrev 2013-03-27 12:02:32 följande:

Flytta närmare så klart.

Anonym skrev 2013-03-27 12:07:32 följande:

Varför ska de dra upp hela sin familj för att biomamman har samarbetssvårigheter?

Det var biomamman som flyttade, där hon bor finns inga jobb, det är en säsongsort där alla har jobb på vintern, men på sommaren dör orten och det är därför hon jobbar på annan ort på sommaren.

puss skrev 2013-03-27 12:13:07 följande:

Klart det blir svårt när de bor så långt bort att de bara kan ses var 3 helg.
Mycket till relation att ha då.

Har pojken inte rätt till umgänge med sin pappa, är det inget värt om det bara är var tredje helg?

Mamman gillar att bestämma och alla andra ska dansa efter hennes pipa, det fungerade tills jag kom in i bilden, då träffades far och son 3 ggr om året ungefär.
Hon verkligen hatar att jag får vara del av min familj och har rätt att bestämma tillsammans med min sambo.

Pojken hade kunnat följa med oss på vår resa, men det går inte för biomamman har bestämt att mina anhöriga är inte lämpliga att umgås med för honom. Baserat på att han en gång följde med på ett kalas, kan ha vart min mammas födelsedag som sammanföll med umgängeshelg, sen dess har hon ställt in umgänge baserat på om vi ska någonstans eller inte för pojken kan ju inte få ha kul när hon inte är med?

Anonym (styvmamma&mamma) Trådstartaren

Äldre 27 Mar 12:52

#7

M166 skrev 2013-03-27 12:44:45 följande:

Ibland är realiteten som den är, det går inte att ändra på människor, ibland går det inte att flytta. Håller helt med om att det är barnsligt att säga att "hon ändå får som hon vill". Jag tror att din sambo har en skev uppfattning om familjerättens möjligheter att tvinga bion till samarbete. Det fingerar inte alltid, men det är inget argument för att inte försöka.

Hon tvingade igenom samarbetssamtal i början när de separerade i hopp om att de skulle stå på hennes sida, men i princip i allt hon hade bestämt så fick hon backa och pappan fick rätt.

Då ville hon inte längre gå dit mer, för de visste inte vad de pratade om. Och då kunde den frivilliga familjerätten inte göra så mycket mer eftersom det är helt frivilligt. Därför skulle jag tro att han inte ser någon poäng med att gå dit.

M166

Äldre 27 Mar 13:03

#8

Anonym (styvmamma&mamma) skrev 2013-03-27 12:52:35 följande:

Hon tvingade igenom samarbetssamtal i början när de separerade i hopp om att de skulle stå på hennes sida, men i princip i allt hon hade bestämt så fick hon backa och pappan fick rätt.

Då ville hon inte längre gå dit mer, för de visste inte vad de pratade om. Och då kunde den frivilliga familjerätten inte göra så mycket mer eftersom det är helt frivilligt. Därför skulle jag tro att han inte ser någon poäng med att gå dit.

Efter det du beskriver förstår jag inte din sambos inställning alls mera. Hon fick ju tydligen inte det hon ville - att ta saken vidare till en instans som kan komma fram med tvingande beslut är inget stort steg, kan man tycka. Om jag var du skulle jag nog försöka att övertyga pappan om att ta detta steg.

Anonym (styvmamma&mamma) Trådstartaren

Äldre 27 Mar 13:26

#9

M166 skrev 2013-03-27 13:03:50 följande:

Efter det du beskriver förstår jag inte din sambos inställning alls mera. Hon fick ju tydligen inte det hon ville - att ta saken vidare till en instans som kan komma fram med tvingande beslut är inget stort steg, kan man tycka. Om jag var du skulle jag nog försöka att övertyga pappan om att ta detta steg.

Det är ett steg som kan komma att kosta pengar, och dessa pengar är inget som vi har, vi lever tillsammans på en lön, på grund av orsaker från mitt tidigare äktenskap, så jag vet att jag får skylla mig själv, men det är alltid lätt att vara efterklok. Nu är det iaf fakta att inkomsten är en och kommer vara det tills jag får ett arbete. Att söka försörjningsstöd är inte ett alternativ, då uträkningar gör gällande att vi ändå har så vi klarar oss. Och vi anpassar oss efter det.

Och eftersom hon så tvärsäkert bara vägrade att gå på fortsatta samtal, så är ju nästa steg att stämma. Då behöver man ett ombud, hon har sin pappa, han är advokat i familjerätt, skulle tro att han jobbar billigt för sin dotter? Ett ombud kostar pengar, tror inte han faller under ribban där man har rätt till rättshjälp.

Så just nu är läget att anpassa sig efter henne, eller skita helt i umgänge?
När pappan började prata om utökat umgänge så började hon ställa löjliga krav som att han skulle vara med på föräldramöten och gå med pojken till tandläkaren, det gick till så att hon bokade en tid, sen skickade hon ett sms att det var hans tur att gå med pojken, tiden föll på en vecka när han var på annan ort och jobbade, han jobbar 7 dagar borta och är 7 dagar ledig. Så han ringde och bokade om tiden till en som passade in när han var ledig. Av det tog det hus i helvete och lite till för hon hade bokat tiden och det var den som gällde. Han kunde ju inte komma och bestämma sånt trots att de har gemensam vårdnad.
Föräldramötet gick han på, tog ledigt och körde de 40 milen som det är till den orten, sen 40 mil hem igen. Han kom överens med läraren att hålla mail och telefonkontakt om sonens skolgång, men det var ju inte bra, för då är man inte engagerad pappa.

Kjell2

Äldre 27 Mar 13:57

#10

Då familjerätten verkar kunna se saker även som han vill och hon vägra förtsätta där samt att din man inte vill stämma till tingsrätten finns det inte mycket kvar än att gilla läget.

Dock bör ni kolla upp med ert försäkringbolag hur de skulle ersätta kostander vid en tvist. behöver inte bli jättedyrt.

Men hur ska vi göra då?

INNEHÅLL