Borderline

måste få fråga hur jag ska förhålla mig till sambons ex (som han har två tonårsbarn med) och dom har diagnosticerad borderline, vilket även hennes mamma har. Jag har aldrig upplevt denna sjukdom förrän jag träffade på dessa damer och om ni ursäktar, dom är banne mig inte kloka någon av dom. Att försöka föra ett resonemang kring barnen är helt hopplöst. Allt ska ske på deras villkor, dom vägrar se vad som är bäst för barnen, det ska diskuteras i timmar med sambon om småsaker som hände för 10-15 år sedan (det värsta diskussionsämnet som exet vägrar släppa är varför sambon inte gjorde rent kattlådan före lunch istället för efter lunch - det hände för typ 15 år sedan). 
Det ältas och ältas i evigheter. Frågar sambon något får han aldrig ett rakt besked utan då ska det skällas och stimmas till han tar ett beslut. Sen är helvetet igång för då ska det diskuteras i TIMMAR om vilket felaktigt beslut han tagit. Nu har han tack och lov börjat vägra svara när hon ringer men då är det typ 100 sms på en dag om hur dum i huvudet han är coh hur mycket alla hatar honom. Sen börjar skitsnacket om mig, om att alla hans kompisar hatar honom och börjat inse vilken idiot han är.

Jag är så trött på dessa människor så jag går snart upp i atomer. Hur i hela fridens dar ska man "tackla" dessa människor?