Borderline

Jag har borderline och ADHD, har 3 barn och bor tillsammans med pappan. Idag började jag med Ritalin och Lamotrigin igen efter uppehåll under sista graviditeten och amningen.

Känner att jag har spårat ur ordentligt igen och jag längtar efter effekten av medicinen.

Jag är nog världens jobbigaste och elakaste människa när jag är som jag är nu och jag isolerar mig mycket. Har dock haft ett uppsving några dagar så jag håller på att måla mitt vita vitrinskåp ännu vitare

Fyller 30 år på fredag och det känns sådär, jobbigt att ha kalas men kul att göra tårtorna. Sen har jag sökt till universitetet till våren och hoppas att jag kommer in. Och att jag kommer klara av 3 års studier, har i alla fall klarat 1 år på komvux.

Skönt att jag hittat den här tråden att skriva i. Man behöver verkligen ventilera ibland.

Jag ska läsa till sjuksköterska, om jag kommer in vill säga Ska göra högskoleprovet på lördag och sen är det bara att hålla tummarna. Jag söker på reell kompetens för jag har inget slutbetyg från gymnasiet.

Mina barn märker av min borderline, jättemycket tyvärr

Har slutat amma lillkillen för ett par månader sen och det är skönt att komma igång med medicinen. Det kommer bli skillnad då och det förtjänar mina barn. Annars skulle jag inte kunna bo med dom för de skulle nog bli förstörda. En hemsk tanke men jag är glad att jag inser det och vet om att jag måste jobba med mig och medicinera.

Jag säger att jag har det om de kommer på tal. De flesta vännerna och min familj vet.

Pratade med en läkare på psyk idag och i deras journaler står det inte att jag har borderline utan det stod nåt annat och ospecificerad. Det är ju en psykolog på vc som gjort min utredning och hon sa adhd och borderline. Dock har jag börjat fundera på om det inte är nåt annat också. Har beställt en kopia på min utredning nu så jag får se exakt vad det står i den.

Känner att ritalinet och lamotrigin börjar ge bra effekt nu och jag ska bara öka ritalin en gång till så ska det nog räcka sen.

Ja terapi kan hjälpa. Varför hon inte ger dig kärlek är svårt att svara på. Exempelvis jag ger kärlek i perioder. Om hon gjort dig illa får du säga ifrån och sätta stopp. Sen om du kan lita på henne och leva med henne måste du själv avgöra. På sista frågan kan man inte ge ett svar, jag tror hon kan bli bättre men kanske inte bli helt som förr. Jag har blivit bättre men är ju absolut inte som förr.