• Havsfiluren

    Borderline

    Hej alla!

    Jag fick min borderline diagnostiserad för ungefär 6 månader sen. Kan vara lite längre med, har urkasst minne. ;)


    Bytte från Citalopram till Voxra 150mg och blev galen. Humöret svängde tusen gånger mer och jag grät för minsta lilla, så nu håller vi på att sätta ut den. Är sjukt less på att testat massor med mediciner och ingen hjälper.

    Sen undrar jag hur vanligt det är om man har denna diagnosen att rota runt i sitt förslutna och oavslutade situationer där? Jag lägger stor tid på att tänka på personer ur mitt förflutna och oftast känner jag ångest, ilska och hämndbegär. Det blir typ maniskt tänkande kring det som jag inte kommer ur.

    Jag känner för övrigt att jag har blivit mer instabil sen diagnosen sattes och medicinen byttes ut.

    Någon som kan dela en tanke kring detta?

  • Havsfiluren
    Anonym (TS) skrev 2014-04-20 16:12:49 följande:
    Hej och Välkommen hit!

    Jag äter Voxra nu, i början fick jag fruktansvärda biverkningar men det gick över..jag härdade ut de. Nu tycker jag de funkar bra. Jag har också ätit många olika sorter men alla har slutat att verka efter 6mån-1,5år.
    Hoppas ni hittar en medicin som hjälper dig!

    Ja ältar gör jag också, en hel del i perioder. Spelar upp situationer i huvudet och frågesätter allt som hände och varför. Tankar i stort tar Mycket kraft och tid i mitt liv. Har mycket negativa tankar om mig själv, har du också det? Har din läkare pratat om att du ska få börja i behandling? Dbt, Mbt?

    Jag åt Voxra i 6 månader, men nu ska vi sätta ut den. Det är väl mest svängningarna som känns jobbigast, och dom har bara blivit fler.

    Som min sambo säger; - Jag vet ingen som hatar sig själv så mycket som du gör.


     


    Det säger ju rätt mycket. :/ Min läkare har pratat om inslag av dbt och känsloreglering.


     


    Har du någon behandling nu förutom Voxra?

  • Havsfiluren
    Anonym (TS) skrev 2014-04-20 20:24:13 följande:

    Tänkte på detta med svängningar, har du "bara" Borderline? För ett tag trodde min läkare att jag hade Bipolär Affektiv också pga mina svängningar, så han skrev ut stämningsstabilisera till mig. Inget din läkare har pratat om?

    Ja men då vet du ju precis hur det är att leva med det ständiga självhatet som äter upp en långsamt. Är du som jag som ska straffa dig själv så fort jag mår lite bättre och kanske t .om är stolt över mig själv? Detta kan låta galet men jag mår dåligt över att må bra, det kan gå bra ett litet tag men det kommer alltid i kapp mig, för jag anser mig inte vara värd att må bra. Det är ett enda ont ekorrhjul Gråter

    Hoppas verkligen du får hjälp med någon form av behandling! Det är olidligt att leva med denna diagnos utan att få hjälp.

    Jag har gått Dbt och Mbt, avslutat min gruppterapi i Mbt  precis, har bara individualterapin kvar till jul, sen vet jag inte vad jag ska göra..börjar känna panik inför ett ev. avslut på terapin, känns inte som att jag är i ens närheten av att vara färdigbehandlad. Kommer fortfarande inte utanför ytterdörren om jag inte måste. Usch!
    Svängningarna har kommit med Voxran faktiskt. Känner "mer" än tidigare med den. Gråter lättare, blir mer irriterad o.s.v.
    Nej, bipolär har aldrig varit diskuterat utan mer uteslutet faktiskt.

    Nej, jag straffar inte mig själv när jag mår bättre. Jag känner mig ovan vid det, men njuter av det dom stunder jag mår så. :)

    Du har inga inslag av Kbt i din behandling? Tänkte på det där med att utmana rädslor och t.ex. gå ut genom dörren och liknande?
  • Havsfiluren
    Anonym (TS) skrev 2014-04-20 20:56:30 följande:

    Ok, börjar ju själv undra här. Hjar nu i några dagar mått mycket sämre. Hade en ganska lång period av stabilitet där jag kunde styra mig själv såpass bra att jag inte fastnade i en massa ältande. Kunde resonera med mig själv men nu de sista dagarna känner jag mig bara ledsen, irriterad och arg om vartannat. Vet inte om det har med det att göra, jag och min läkare beslutade att jag skulle halvera min dos Voxra (för jag mådde såpass bra och jag ville testa mig själv, om jag någonsin kan leva utan anti-deppressiva) men i nuläget kan jag det inte. Får återgå till min dubbla dos igen då. Less på skiten, vill bara vara normal och må bra! Sommaren är snart här och jag kan inte ens glädja mig över det, jag som brukar må bättre under vår och sommar.

    Nej inga inslag av Kbt. Har verkligen jätte problem med att gå utanför dörren. Då eskalerar mina svarta negativa tankar om mig själv. Därför är det lättare att bara vara hemma. Är du en social människa, träffar mycket folk?
    Man får försöka se medicinerna som en mental krycka. Dom är något man behöver hjälp av en period av sitt liv. Är "frakturen" allvarlig så kan man behöva kryckan länge eller kanske resten av sitt liv t.o.m.
    Alla vill vi ju må bra och det ska vi göra! Det tar bara olika lång tid.

    Ok. När du väl ska ut genom dörren, kan du beskriva hur dina svarta tankar går? Jag kan (en riktigt dålig dag) känna att folk tittar för att jag är tjock eller ful t.ex.

    Ja, jag är väldigt social och träffar folk så ofta jag kan.
  • Havsfiluren
    Anonym (TS) skrev 2014-04-22 08:00:00 följande:

    Joo så är det absolut, bara att folk i min närhet ger så fina kommentarer..ska du äta de resten av ditt liv, tycker inte det är bra att äta mediciner, du blir så avtrubbad. Inte särskilt kul att höra.

    Idag är en bra dag så jag hoppas att det har vänt nu igen. Var t om. ute igår med barnen. Riktigt skönt!
    Ja men det är som dina tankar då, att jag är tjock och ful. Att människor dömer en på ens utseende och det blir likamed DUM i huvudet. Bra att du är en social människa, jag gillar inte vistas i större grupper alls, får bara en massa ångest, usch. Men att umgås med 1 högst 2 stycken samtidigt går bra. Tur det. Men då ska det vara människor jag känner väl.
    Hmm...det känns tråkigt att dom säger så när dom borde stötta dig.

    Va härligt!!! :) Njut av dom dagarna.


Svar på tråden Borderline