• LouiseLi

    Jag har ingen dotter. Vad missar jag?

    När vår andra son föddes fick vi många beklagande blickar från olika håll och kanter, och till och med någon enstaka kommentar i stil med "Synd att ni inte fick en flicka, då hade ni ju kunnat nöja er med två barn". Många verkade på något vis besvärade över att vi nu hade två pojkar, och ingen flicka. Jag har pratat med vänner och bekanta, och de som har enbart döttrar verkar inte ha upplevt samma sak alls. Ingen har beklagat sig över att de inte fått en son.

    Så. Som pojkmamma undrar jag nu. VAD är det som är så fantastiskt med att ha just en flicka? Inte vad som gör just din dotter till den perfekta lilla flickan hon säkert är, utan mer allmänt. Vad missar jag?

    Jag vänder mig först och främst till er som har barn av båda kön för att kunna göra en mer rättvis bedömning, men alla svar är givetvis välkomna.

  • Svar på tråden Jag har ingen dotter. Vad missar jag?
  • Whitetrash86

    Att du som mamma ska ha någon att klä i fina klänningar. Sätta upp håret, måla naglar.

    Att du som mamma senare ska ha ett barn som kommer till dig för råd (för pojkar kommer ju knappast fråga mamma om sex o dyl)

    Detta är lite av vad ag fått höra att man missar om man inte får en tjej 

  • Maryam88

    Mens? Typ? 
    Dedär med klänningar osv är inget jag saknar iallafall. Älskar att köpa olika häftiga kläder till mina pojkar, hattar, kepsar osv.. Och att styla olika frisyrer är uppskattat hos pojkar =D Dom brukar ju hålla hela dagarna också.. Och i min släkt så brukar pojkarna rådfråga sina mammor om kärlek osv.. Så jag tror att de du kommer missa är mens och pms.. Och de känns rätt bra tycker jag =D

  • Flickan och kråkan


    Har två pojkar och en okänd i magen. Kan mycket väl vara en pojke det med. Jag förstår inte riktigt vikten med kön om jag ska vara ärlig. Vi har aldrig känt något behov av att ta reda på könet innan och vi är bara glada över att vi har två underbara barn och väntar ett tredje.....BARN. På min sida av släkten så är vi nästan bara tjejer.....och det har gått bra det med .
  • Solveig og Kosinus

    Jag har också två pojkar och upplevde detsamma som du under graviditeten. Vi gick ut med att det var en pojke vi vntade efter ultraljudet och folk beklagade tom.

    Jag har funderat på detta också. Har så svårt att tänka mig att jag missar nåt. Jag har ju två underbara barn. Hade min tvåa varit en flicka så hade jag ju missat honom så att säga. Man kan ju inte få allt, alltid missar man nåt.

  • Mithra

    Vad du missar? En snippa, mens och en (antagligen) förjävlig tonårstjej i framtiden. Flört
    Längtar inte tills min 7åriga dotter blir tonåring då hon redan har humör.. blöö!

    Nä, helt ärligt så tror jag inte man missar något speciellt. Jag har en 7årig dotter och en 2mån son.. och det som gör dom speciella är inte att det är just flicka och pojke utan dom är speciella för att dom är dom! Skrattande Men kan återkomma om några år om jag fortfarande tycker lika när dom är äldre Flört

  • Mamma till Philip Nova Elliot

    Hörde ett program på radio (P1?) i fredags runt 12 som handlade om det tredje barnet och vem som är mest beten att skaffa det. Minst de som redan har en flicka och en pojke och sen kom de som redan har 2 flickor. De som däremot hade 2 pojkar sedan innan var mest benägna att skaffa ett tredje barn. Mkt intressant program. Jag tillhör minoriteten fick jag reda på ;) Vad du missar som jag inte haft med mina pojkar? Timslånga utbrott, kläder som inte passar, hår som inte är bra mm mm ;) Annars så är det nog som de andra sagt typ mer känslosnack? Mens, sex mm? Jag vet inte riktigt... Kanske är man närmre sin dotter än sin son när de ska bli föräldrar eftersom det är deras (sönernas) partners som är gravida.


    ★*☆ Stolt mamma till Philip 021128, Nova 070810 & Elliot 100426 ★*☆
  • broglo

    Jag har en av varje och kan känna en viss skillnad i identifikation. Jag har lättare att låta min son vara precis som han är, utan att lägga på förväntningar på honom att han skall uppskatta sådant som jag tycker om, söka sig till liknande erfarenheter, osv. Jag älskar förstås bägge lika intensivt, men har lite mindre distans till dottern på något sätt. För min man är det tvärtom... Vet inte om det har med könet att göra eller med deras personlighet (att jag speglar mig mer i min dotter för att hon helt enkelt är mer lik mig, vilket hon också är), men jag tror att i alla fall delar av det sitter i någon sorts omedveten (?) förväntan utifrån könet. 

    Men: den största skillnaden i upplevelse av föräldraskapet lär ju hur som helst ha med deras personligheter att göra, inte deras kön. Om det är en viss upplevd skillnad mellan att vara mamma till en pojke och till en flicka så lär det ju vara ännu större skillnad i att vara mamma till ett blygt kontra väldigt socialt barn, till exempel. Och hur man än gör så lär man ju aldrig pricka in att få vara förälder till ALLA personlighetstyper, osv. Somligt får man uppleva, somligt inte.  Man får de barn man får, liksom. Och det brukar ju bli väldigt bra hur det än blir.

  • Alisa

    Menssnack är det enda jag kommer på. Men å andra sidan måste man ju berätta för sönerna om det med tänker jag (som har en 12-årig son som lärt sig om det också). 
    Jag som har två pojkar och en flicka ser att alla tre har så olika personligheter och det är mycket mer spännande att följa än könet. Enligt mig  Glad 

  • Noicka

    Har tre killar och fjärde barnet blev en tjej, hon är bara tio månader men den största skillnaden hittills är matriellt! Mycket lättare att hitta fina kläder!!! Större utbud konstigt nog, för även när jag hade killarna tyckte jag att det var jättekul att handla fina kläder till dem!

  • Alexi

    Jag har alltid stått oerhört nära min mamma och därför ville jag ha en dotter för att få samma relation med henne. För det är mycket med samma kön, just att man kan prata mycket lättare med sin mamma om alla grejor som faktiskt har med kön att göra, pubertetsgrejor och framför allt kring att få barn, graviditet osv. Min mamma har ju själv konstaterat att det var stor skillnad när min bror fick barn, då hade Farmor och Farfar väldigt liten roll jämfört med Mormor.

    Så jag tror kanske inte att könet spelar så stor roll så länge de är små men däremot som äldre kan det vara en viss skillnad.

    Sen tycker ju jag, som har en av varje, att det känns hemskt spännande att få följa deras utveckling och uppväxt och se båda världarna, både världen för en kille och världen för en tjej. För jag tror att det är stor skillnad, det ser man ju redan i klädaffärerna när de är små.

Svar på tråden Jag har ingen dotter. Vad missar jag?