Hur dela upp vårdnadèn för funktionshindrat barn?

Visst kan korttidsboende fylla en funktion - om det passar barn och föräldrar. Det gör det ju dock inte alla gånger. Vissa barn mår inte alls bra på korttidsboende, och vissa föräldrar mår heller inte bra av den lösningen. För andra familjer är det toppen och funkar på alla plan. Det är viktigt att som förälder känna in vad som passar just "min" familj, istället för att bara gå på färdiga paketlösningar. Det gynnar ingen i längden, om det skapar mer stress.

För vår familj skulle korttidsboende aldrig någonsin fungera. Det är verkligen på nåder som förskola har funkat, och skola. För ena barnet funkar inte ens förskola än (egentligen för två av dem). Jag som mamma skulle heller aldrig fixa det - med all säkerhet för att jag vet hur barnen skulle reagera.
Jag har å andra sidan pratat med många föräldrar för vilka det fungerat jättebra, och där barnen själva frågar när det är dags för nästa korttidstillfälle. Som sagt, det är individuellt. Känn efter, ts. 

Ja, det är helt klart så att LSS här i kommunen kunde förbättras. Men att korttids rakt av skulle passa för alla - oavsett anpassning - är faktiskt rätt naivt. För sonens del så har vi jobbat med inskolning på förskola i två omgångar, nu senast under hösten. Han hade en erfaren pedagogisk resurs på fulla sin tid, "eget rum", all tid anpassades helt efter honom, jag var med hela tiden och handledde - för sonen fick ångest direkt jag inte var inom synhåll. Trots det klarade han pga sina perceptuella svårigheter inte ens att vistas i lokalen i två timmar utan att vara helt och hållet slut när han kom hem. Vid många tillfällen satt han i soffan från 11 på förmiddagen och till läggning, helt apatisk. Kissade ner sig, bajsade där han satt, orkade inte äta. Att jag skulle ha kunnat lämna honom på förskolan ens en halvtimme kom aldrig på fråga, och vi fick till slut avsluta inskolningen - igen - för att han helt enkelt inte mäktade med utan backade i sin utveckling. Det fanns inga fler anpassningar att göra. Hur han upplevde det hela kunde han själv beskriva för oss, och om man som förälder går emot de orden så bör man nog se över sitt föräldraskap.
Barn behöver inte heller ha så stora svårigheter för att det inte ska fungera. Jag skulle kunna ge dig flera namn bara här från forumet, namn på kunniga, drivna och erfarna föräldrar som provat korttids men som fått ge upp den idén - trots ordentlig anpassning. Där handlar det om barn som "hållit ihop" under sin vistelse på korttids, men där tiden i hemmet sedan varit en non-stop stegrande ångest inför vissheten hos barnet att det snart var dags för korttids igen. 

Korttids passar inte alla, oavsett hur mycket du anpassar. Jag är den första att erkänna att man behöver avlastning i någon form, men avlastning som belastar barnen belastar också föräldrarna sekundärt. Den hjälpen stjälper. Jag tror som sagt också att korttids många gånger fungerar jättebra, men för alla? Skitsnack.