• Anonym (lessen)

    Barnen hotar...

    Hur i världen ska man förhålla sig till detta?

    Hans barn, 9 och 13 har börjat 'hota' till sig saker för att besöka pappa. Relationen till exet är väl inte den bästa, de kommunicerar men hon håller sig lugn så länge han gör som hon vill. Det här har hållit på ganska länge men jag känner att det har börjat trappas upp. Han gör ALLT för sina barn och då menar jag allt men behandlas ändå inte med den respekt han förtjänar tycker jag. 

    De vill ha saker för att hälsa på eller väljer roligare aktiviteter om det är en 'tråkig' helg hos pappa. Han har umgänge vh.  Jag förstår att de testar sina gränser som barn gör men han vågar inte sätta gränser för då riskerar han att inte se dom. Mamman hjälper till om det ligger i hennes intresse, dvs om hon har ngt inplanerat, då ser hon till at de kommer men annars säger hon att barnen är stora nog att bestämma själva.

    Hur fasiken gör man? Det är jättejobbigt för mig att se honom behandlas så här och jag vill att det ska lösa sig men vet inte hur.  Är det bara att gilla läget eller skulle man kunna göra något?     

  • Svar på tråden Barnen hotar...
  • Anonym

    Han har ju valt att ha sina barn väldigt lite, då är det lätt att det blir så tyvärr. Att träffa sina barn fyra dagar i månaden ger ju inga djupare band direkt.

  • Anonym (lessen)
    Anonym skrev 2013-04-04 10:32:35 följande:
    Han har ju valt att ha sina barn väldigt lite, då är det lätt att det blir så tyvärr. Att träffa sina barn fyra dagar i månaden ger ju inga djupare band direkt.

    Han har inte valt det, han har från dag ett velat ha vv. Hon stack med dom och efter en lååång vårdnadstvist fick hon boendet och han vh. Lång historia. I och för sig var inte det frågan.
  • Anonym
    Anonym (lessen) skrev 2013-04-04 10:35:45 följande:

    Han har inte valt det, han har från dag ett velat ha vv. Hon stack med dom och efter en lååång vårdnadstvist fick hon boendet och han vh. Lång historia. I och för sig var inte det frågan.

    Fast nu är de ju så stora att de får vara med och välja själva?

    Det är ju det som det hela grundar sig i, att han itne har någon som helst vardag med dom. 
  • h8him
    Anonym skrev 2013-04-04 10:41:00 följande:

    Fast nu är de ju så stora att de får vara med och välja själva?

    Det är ju det som det hela grundar sig i, att han itne har någon som helst vardag med dom. 
    Ja, han skulle absolut kunna träffa barnen mer än vad han gör.

    Har de några aktiviteter?
  • Anonym (lessen)
    h8him skrev 2013-04-04 10:43:49 följande:
    Ja, han skulle absolut kunna träffa barnen mer än vad han gör.

    Har de några aktiviteter?

    Det gör han så fort det går. Kör till matcher osv på helger, även när det inte är hans helg. Har dom längre på lov, sommar, jul osv. Verkar inte räcka. Har köpt dom telefoner som han ringer var och varannan dag på och frågar om skolan, hur de mår, säger att han älskar dom osv.  
  • Anonym (styvmamma)

    tyvärr är det så här det blir, barnen hamnar i mellan två föräldrar. Och oftast så använder man barnen som mellanhand. Av allt jag läser ha på f-liv så är det inte lätt att gå in i ett förhållande med en som redan har barn. för hur man än gör så är man boven i dramat. 
    har man bra kontakt med barnen så får man skit.
    bryr man sig inte så får man skit
    får inte exet längre ha kontroll över situationen får man skit 
    vill man va en familj med den nya så får man skit
    får man ett gemensamt barn får man skit
    o.s.v
    Jag har inget bra råd Ts, förutom att det tar inte slut förrän barnen är stora. 

     

  • SupersurasunkSara

    Har de något umgängesavtal? Bryter mamman mot det genom att inte skicka iväg barnen (nioåringen, trettonåringen går inte direkt att tvinga längre) så kan hon få betala vite.

    Finns inget avtal så är det tyvärr inte mycket han kan göra annat än att antingen gå med på kraven och fostra små vidriga ungar eller så kan han säga: Vet ni vad, jag alskar er, men om jag måste köpa tid med er så får det vara. Och så kan han gå till tingsrätten och försöka få till ett skriftligt avtal. Men som sagt, ju äldre barnen blir desto mindre går det att tvinga dem.

    Vad är det som gör att helgerna är tråkiga hos pappa? Sitter han vid datorn jämt eller gör de saker ihop? Man måste inte göra saker som kostar, men mysa ihop, kolla på tv, gå ut och spela spel, det finns massor med saker man kan göra.  

         

  • Anonym (lessen)
    Anonym (styvmamma) skrev 2013-04-04 10:52:59 följande:
    tyvärr är det så här det blir, barnen hamnar i mellan två föräldrar. Och oftast så använder man barnen som mellanhand. Av allt jag läser ha på f-liv så är det inte lätt att gå in i ett förhållande med en som redan har barn. för hur man än gör så är man boven i dramat. 
    har man bra kontakt med barnen så får man skit.
    bryr man sig inte så får man skit
    får inte exet längre ha kontroll över situationen får man skit 
    vill man va en familj med den nya så får man skit
    får man ett gemensamt barn får man skit
    o.s.v
    Jag har inget bra råd Ts, förutom att det tar inte slut förrän barnen är stora. 

     
    Usch ja. Jag har också förstått att det är så tyvärr. Lite för sent. Man måste nog vara som sten ibland för att klara av att leva i det här.
  • Fosse

    Jag tycker att din man gör sig till offer... Det är ju han som låter barnen bestämma. Hur menar du att han förtjänar deras respekt för att han gör "allt" för dem? Så funkar ju inte riktigt barn...

    Det finns en dom på att barnen ska vara hos er vh, om de inte vill komma för att pappan inte mutat dem på rätt sätt så får han väl åka och hämta dem.
    Om mamman inte gillar att han "tvingar" barnen så får hon väl stämma honom på hela boendet.

    Han får helt enkelt "man up", tala om för barnen att det är han som bestämmer och att det inte går att muta/hota. Han älskar sina barn och det är viktigt att de får träffas så mycket som möjligt, att han gärna hade träffat dem oftare men nu ser situationen ut såhär och då måste alla göra det bästa. Ungarna är gamla nog att förstå det resonemanget.

    Sluta dalta!

  • Anonym (lessen)
    SupersurasunkSara skrev 2013-04-04 10:56:24 följande:
    Har de något umgängesavtal? Bryter mamman mot det genom att inte skicka iväg barnen (nioåringen, trettonåringen går inte direkt att tvinga längre) så kan hon få betala vite.

    Finns inget avtal så är det tyvärr inte mycket han kan göra annat än att antingen gå med på kraven och fostra små vidriga ungar eller så kan han säga: Vet ni vad, jag alskar er, men om jag måste köpa tid med er så får det vara. Och så kan han gå till tingsrätten och försöka få till ett skriftligt avtal. Men som sagt, ju äldre barnen blir desto mindre går det att tvinga dem.

    Vad är det som gör att helgerna är tråkiga hos pappa? Sitter han vid datorn jämt eller gör de saker ihop? Man måste inte göra saker som kostar, men mysa ihop, kolla på tv, gå ut och spela spel, det finns massor med saker man kan göra.  

         
    Självklart har han det men det rättsliga är det ju skitsamma med i det här sammanhanget tycker vi båda. Vad ska han vinna på det? Det här handlar ju om att mamman inte är med och stöttar upp honom i det här. Hon borde tvinga dom och förklara varför. Om barnen inte vill, ska rätten tvinga dom? Förstår du vad jag menar? Dom måste ju vilja, för att dom älskar och saknar pappa inte för att han har ett bankomatkort.

    Just nu väljer han det första alternativet. Han går med på vad som helst för att dom ska komma. Dom får bli vidriga, bara han träffar dom. Personligen tror jag inte att han i längden skulle förlora på att sätta ner foten. Dom skulle sakna honom, han är ju deras pappa. Men dom behöver förstå att man inte kan ta honom för givet hela tiden, att han också har känslor.

    Helgerna är inte tråkiga, mysfredagar med massa god mat som dom önskar, godis och det dom vill kolla på på tv. Lördag som är heldag då är det alltid antingen bio/lekland/badhus/shopping och stan på schemat. Ibland träff med vänner om dom så vill. Han släpper allt för dom. Han pratar, umgås och ligger i sängen med dom och pratar alltid i minst 30 min innan dom somnar. Jag hade gärna själv haft en sån pappa när jag vuxit upp :)  

    Det handlar lite om att dom har förstått att pappa ligger i underläge. Pappa köper allt för han älskar dom. Och så har mamma berättat för dom att det är 'mamma som bestämmer' så de är väldigt medvetna om allt.       
Svar på tråden Barnen hotar...