hjärtklappning hugg yr tungt att andas

panikångest?
steressreaktion?

Jag tycker ju själv att jag inte ha varit stressad.. panikångest kan det bara komma plötsligt?

det kan komma plöstligt tyvärr.
psyket kan spela en många spratt.
har du varit med om något trauma i ditt liv som du inte utrett och kommit över? skyfflar man bara undan trauma under mattan så kan det poppa upp senare i livet och ge de besvär som du beskriver.

Ingen ?

Jag tycker också att det låter som ångest. Det behöver inte ligga något trauma bakom, man kan bara vara lagd åt det hållet helt enkelt. Oavsett vilket så finns det hjälp att få.

Så hade min sambo när han gick in i väggen. Han tyckte inte att han var stressad men jobbade mycket. Det kom helt plötsligt.

embia

Jag har istortsätt samma problem som du har, yr på dagarna (ej på morgonen) utmattad och haft hjärtklappningar.
Då och då får jag dubbelslag, jätte obehagligt!

Jag fick mitt första anfall i oktober förra året, helt ur klarblå himmel så börjar hjärtat rusa på mig, och precis som du, vart jag livrädd, trodde jag skulle dö! Vart inlagd på akuten, fick ta prover osv, men, dom hittade ingenting.

Jag fick sedan till svar att jag led av långvarig stress. Och själv tyckte jag inte att jag var stressad, men det kan vara vardagliga saker, och du kanske haft mycket med din son, dålig sömn, försökt hunnit med allt i hemmet, även fast man egentligen inte gör det, när man har små barn.
Själv har jag en son på snart 4 år, och jag vet att jag utsatte mig för stress/mådde dåligt redan som gravid. Satte mig i tuffa situationer. Och att kroppen reagerar såhär kan vara över saker som hänt för många år sedan...

Jag fick betablockerare av min läkare, 20mg morgon och kväll. Dom åt jag under ca 2-3 månader. Men slutade sedan, fick ett "anfall" till... Men nu har jag slutat helt med dom. Äter istället magnesium, vilket har hjälpt otroligt mot hjärtklappningen. Har knappt haft något problem med det, dock, kan man bli trött.. jag slår ihop som ett korthus på kvällen, men det e skönt tycker jag. Sover som ett barn.

Men dom problem jag har idag är extraslag och yrsel.... jätte trött på det!

Hru går det för dig nu?                

Tessback

Skönt att det finns nån då som ha som mig! Har alltid fått sovit i 8 timmar :) och sover de än :) så lite sömn ha ja inte fått. Men jag var väldigt aktiv då Lucas hade kommit. Man va ute och gick en mil om dagen, städade m.m. fick ett sånt här anfall en gång när jag var gravid i v34 men då tänkte ja inte så mycke på de utan jag accepterade att läkarn sa att de är nog för att du ska få barn snart och de är mycke man tänker å gör. Men jag tycker att jag må bättre har börjat tänka att man är inte sjuk å att jag kommer inte dö. Får inte anfall lika ofta. Men jag känner mig väldigt trött och har inte samma ork som jag hade förr. Har dock inte kört nå bil nå lägre sträckor :/ är rädd att jag ska få ett anfall :/ känner ibland att de är tungt att andas och som att kroppen är alledels tung. Gör du oxå de ?