Hur mkt orkar/hinner jag jobba när jag pluggar?

Du vet inte förrän du provat. Alla är vi olika. Då jag pluggade och jobbade som mest så pluggade jag 175% (högskola/universitet) samt jobbade ca 45%. Det funkade därför att jag: kan planera/strukturera upp mina studier, hade ett arbete där jag under lugna stunder kunde plugga, har ett litet sömnbehov, inte alltid siktade på högsta betyg - godkänt är OK i min värld och jag visste att det rörde sig om en begränsad period i mitt liv.

Det beror lite på din anställningsform också. Är du timanställd har du rätt att tacka nej till arbetspass (och kan önska att t ex få arbeta varannan helg), har du månadsanställning äger arbetsgivaren rätten att planera din arbetstid samt att du t ex kan bli inbeordrad (kul om det krockar med en tenta). Så det hade jag funderat igenom om jag vore du. Jag pluggade helt utan CSN; det blev helt enkelt för krångligt med fribeloppet (nu har ju det höjts rejält, men inte kul att gå över ändå). Om du ändå tänkt arbeta så mycket som 40%, varför inte köra utan CSN? Då slipper du undan deras poängkrav också

Jag pluggar till socionom (snart klar), lever ett "varannan veckas liv" med min 5 åring och arbetar 40% (dock enbart denna termin, tidigare arbetade jag inte). Kan tillägga att jag inte bor i staden där jag studerar utan det är en restid på 4 timmar/dag. Det är tufft. Om du väljer att göra som du planerar så kommer du ständigt ligga steget efter. Det är svårt att få tiden att gå ihop och att hinna med något annat än skola, jobb och barn är svårt. Det är en sak att prestera på den nivån under en begränsad tid, men om du planerar att göra det hela socionomtiden så bör du tänka efter ordentligt. Du ska orka med, inte bara när allt löper på och fungerar utan även när ni är sjuka (som student finns ingen sjukledighet eller vab), när något krisar (trassel i relationen, dödsfall i familjen, sjukdomsbesked) och så vidare.

Socionomutbildningen är otroligt givande men du kommer omvärdera mycket i ditt liv och mycket energi går till den process som du genomgår. Många har relationer som krisar under utbildningen just för att den studerande får vrida och vända på mycket vilket skapar tankar om det egna livet.

Fundera på det ordentligt och lova inte för mycket, är mitt tips. Är det möjligt att börja med en plan och sedan ändra den efter förutsättningarna eller måste du bestämma redan nu? Vissa kurser är svåra och lämnar knappt något utrymme för annat medan du i andra perioder lätt kan arbeta på sidan av.