• Anonym (hjälp)

    Psykakuten? Annan akut psykhjälp, vart vända sig?

    Jag har mått dåligt i omgångar, fram och tillbaka och i väldigt oregelbundna tidsperioder. Kan ha en extremt dålig dag, och flera bra, eller flera dåliga och en bra, och det kan också växla under samma dag. Så har det varit ganska länge, men jag har inte riktigt vågat söka hjälp. För ett par veckor sedan lyckades jag ändå samla mod och ta kontakt med en psykolog. Jag var på ett första samtal för ungefär en vecka sedan, och jag berättade lite om min problematik med ångest osv. Hennes bedömning, och min utifrån min dagsform var att det inte var så allvarligt, även om det är jobbigt. Vi bestämde ett nytt datum (som infaller i nästa vecka), och bestämde att vi då ska lägga upp mer av en plan osv.
    Nu de senaste dagarna tycker jag att det har blivit värre än tidigare. Jag får riktiga ångestattacker och skakar, kan inte tänka klart osv.
    Igår på kvällen/natten kände jag hur det började bli värre, och jag tänkte att jag skulle ta en promenad, eftersom frisk luft och lite rörelse i normala fall brukar hjälpa. Det blev inte så, utan medan jag gick kände jag ångesten och paniken öka, och det blev tillslut så illa att jag var tvungen att stanna. Jag stod vid en bro lutad mot räcket, och skakade, grät och mådde skit. Klockan var väll runt ett på natten. Jag vet inte hur länge jag stod där, runt en kvart-tjugo minuter kanske. Så märkte jag att en bil bromsade in nära mig (hade ansiktet i händerna, så jag såg inget). Det visar sig vara en polisbil, och två poliser försöker få kontakt med mig. Jag känner mig inte riktigt med i matchen, men mumlar något om att jag är okej. De tror mig inte, och ger mig skjuts hem. I bilen försöker de fråga mig vad som är fel, men jag kan inte riktigt svara mer än knapphänt. Polisen som sitter i baksätet med mig är väldigt bekymrad, efterom jag bara skakar och mår skitdåligt. De frågar om jag vill åka till någon form av psykakut, men jag nekar, så de kör mig hem, fast de är tveksamma. Men jag envisas.  
    Nu  i efterhand önskar jag att jag kanske hade tackat ja, för idag har jag inte alls mått bra, och nu börjar ångesten och skakningarna öka igen. Allt som någorlunda hjälper är att krypa ihop och hålla händerna för ansiktet och försöka andas. Några sekunder eller minuter kan jag pressa undan allt, och det känns okej, men snart kommer det tillbaka. 
    Nu funderar jag på om jag nu känner att jag inte fixar det här, vart ska jag ta vägen? Vem kontaktar jag? Eftersom jag inte har körkort kan jag egentligen inte ta mig någonstans själv, men jag är samtidigt väldigt rädd för att be om hjälp. Men om jag nu får en ångestattack som jag inte klarar av att hantera... Jag kan ju inte gärna gå ut på stan och leta efter en polisbil eller liknande. 

  • Svar på tråden Psykakuten? Annan akut psykhjälp, vart vända sig?
  • Anonym (1177)

    Försök ringa 1177, de hjälper dej.

    Kan någon vän eller anhörig hjälpa dej?
     

  • Limalas

    Sök på psykakuten på din stad så finner du nog ett nummer du kan ringa. Jag vet att det är jätte svårt men försök när panik/ångesten kommer att det du känner är helt normalt, försök att andas ända ner i magen. Man dör inte av en panik/ångest attack, även om det känns så. Det är helt ofarligt, men jag vet hur det känns.

    Psykakuten har akuttid du säkerligen kan få, gör gott att prata med dem oxå. Du har ingen sm kan komma till dig kanske?

  • Anonym (psykakuten)

    Åk in till psykakuten du... de är vana vid sånt här... var själv där för lite sen men jag kunde åka hem samma kväll efter att ha fått prata en stund... men de gör först en bedömning om hur illa det är och sen får du träffa läkare eller så... var bor du nånstans? Vet du var du kan åka nånstans, tänkte på om du tex bor lite off kanske du får åka till nån större stad då mindre städer kanske inte har just psykakut...

  • Anonym (hjälp)
    Anonym (psykakuten) skrev 2013-04-09 21:49:44 följande:
    Åk in till psykakuten du... de är vana vid sånt här... var själv där för lite sen men jag kunde åka hem samma kväll efter att ha fått prata en stund... men de gör först en bedömning om hur illa det är och sen får du träffa läkare eller så... var bor du nånstans? Vet du var du kan åka nånstans, tänkte på om du tex bor lite off kanske du får åka till nån större stad då mindre städer kanske inte har just psykakut...
    Jag bor i en stad där jag vet att det finns en psykakut, men problemet är lite hur jag ska ta mig dit, både rent att våga åka dit, men också praktiskt. Har väldiga nojjor när det gäller att söka hjälp, oavsett vad det gäller.

    Nej, jag har ingen släkting eller vän som kan hjälpa mig, ingen vet hur jag mår. 
  • Anonym (psykakuten)
    Anonym (hjälp) skrev 2013-04-09 21:56:47 följande:
    Jag bor i en stad där jag vet att det finns en psykakut, men problemet är lite hur jag ska ta mig dit, både rent att våga åka dit, men också praktiskt. Har väldiga nojjor när det gäller att söka hjälp, oavsett vad det gäller.

    Nej, jag har ingen släkting eller vän som kan hjälpa mig, ingen vet hur jag mår. 
    Anonym (hjälp) skrev 2013-04-09 21:56:47 följande:
    Jag bor i en stad där jag vet att det finns en psykakut, men problemet är lite hur jag ska ta mig dit, både rent att våga åka dit, men också praktiskt. Har väldiga nojjor när det gäller att söka hjälp, oavsett vad det gäller.

    Nej, jag har ingen släkting eller vän som kan hjälpa mig, ingen vet hur jag mår. 

    Hur långt är det dit? Om du inte vill säga till taxichaffisen kan du ju kanske be om körning i närheten och sen gå sista biten?

    Har du vänner och släkt i samma stad men du döljer "bra" hur du mår? Känner du inte att du skulle kunna anförtro dig åt tex en person? Men just ikväll är det ju jättebra om du åker in nu när du känner att det skulle behövas... Då kanske du kan slappna av också när du vet att det är folk i närheten... vet precis hur det är...
  • Anonym (Rätt van)

    Ring 112 kompis!

  • Anonym (hjälp)
    Anonym (psykakuten) skrev 2013-04-09 22:01:56 följande:

    Hur långt är det dit? Om du inte vill säga till taxichaffisen kan du ju kanske be om körning i närheten och sen gå sista biten?

    Har du vänner och släkt i samma stad men du döljer "bra" hur du mår? Känner du inte att du skulle kunna anförtro dig åt tex en person? Men just ikväll är det ju jättebra om du åker in nu när du känner att det skulle behövas... Då kanske du kan slappna av också när du vet att det är folk i närheten... vet precis hur det är...
    Jag bor i Uppsala. Har bekanta i samma stad, men inga direkta nära vänner. Och ja, jag döljer för alla hur jag egentligen mår, alla tror att jag mår bra och att allt är topp, men egentligen är det precis tvärtom, allt håller på att gå åt helvete. 
    Jag vill verkligen ha hjälp, men jag kan inte 
  • Anonym (psykakuten)
    Anonym (hjälp) skrev 2013-04-09 22:08:26 följande:
    Jag bor i Uppsala. Har bekanta i samma stad, men inga direkta nära vänner. Och ja, jag döljer för alla hur jag egentligen mår, alla tror att jag mår bra och att allt är topp, men egentligen är det precis tvärtom, allt håller på att gå åt helvete. 
    Jag vill verkligen ha hjälp, men jag kan inte 
    Anonym (hjälp) skrev 2013-04-09 22:08:26 följande:
    Jag bor i Uppsala. Har bekanta i samma stad, men inga direkta nära vänner. Och ja, jag döljer för alla hur jag egentligen mår, alla tror att jag mår bra och att allt är topp, men egentligen är det precis tvärtom, allt håller på att gå åt helvete. 
    Jag vill verkligen ha hjälp, men jag kan inte 

    Jo jag förstår precis... det blir ju tyvärr inte bättre av att man anstränger sig för att dölja det heller. Snarare tvärtom då man spänner sig och på så vis framkallar mer panikångest...

    Jag kan berätta hur jag gjorde... under ungefär ett år har jag haft det väldigt jobbigt psykiskt med olika saker, så det blev sämre och sämre... till slut gick jag in i väggen så att säga... åkte in till psykakuten några gånger, fick mängder med panikattacker varje dag och kunde inte gå ut ens... stängde in mig själv totalt...

    Jag var hemma från jobbet osv strödagar, nån hel vecka... sen väl på jobbet kämpade jag för att dölja det, gick ifrån väldigt ofta osv osv... men sen en dag så kände jag att det håller inte att ha det såhär... så jag började med att berätta för en kollega. Men jag sa inte att jag mådde psykiskt dåligt utan jag bara sa de fysiska symtomen och att om jag ramlar ihop får ni ringa ambulans typ, för jag förstod ju själv att när man beskriver hur man känner så vet folk oftast hur en panikattack känns... ungefär bad dem hålla lite koll... och då automatiskt kom hon själv in på panikångest och det visade sig att hon och några till hade haft det också och det blev väldigt bra... så nu vet några på jobbet samt chefen... men det tog verkligen emot först... men jag tänkte som så att jag måste nog börja hjälpa mig själv lite här...

    Bara en liten historia om hur jag gjorde... men tillbaks till ämnet... kan du tänka dig att ringa en taxi och be om en körning i närheten om du inte vill säga vart du ska? Skulle det funka? Om det är för långt att gå eller cykla?
  • Anonym (hjälp)

    Ett av mina största problem är att jag har extrem telefonfobi, så ringa en taxi är nästan uteslutet. 
    Sen är jag lite av ett kontrollfreak också, och eftersom jag aldrig varit på en psykakut (och knappt ens på ett vanligt sjukhus), så är jag livrädd, för jag vet ju inte hur det går till.  

  • Anonym (hjälp)

    Samtidigt vill jag ju bara ha ett slut på det här! Fan vad jobbigt det är!

Svar på tråden Psykakuten? Annan akut psykhjälp, vart vända sig?