Hur får jag in min man på avgiftning/behandling?

Träffade min man för fyra år sen. Blev blixtkära och flyttade snabbt tillsammans. Kände verkligen att det var mannen i mitt liv.  Fast jag visste att han var aktiv narkoman/Kriminell i sitt tidigare liv. Han hävda att han slutat med heroinet.. dock haft misstankar att han röker den med folie igen. Har hittat rester. Efter löften och erkännanden till slut så lovade han att sluta.

 Men saken är den att han har varit med om en allvarlig bilolycka för 3 år sen och blev ordentligt skadad, med flera brutna ben och axel krossad. Så nu är det starka morfin tabletter och lugnande som är beroendet.
Han kan inte hålla sig vaken, sluddrar, glömmer allt.
Jag är så nedbruten av detta. För vi har ett barn på 1år ( som jag har ensam vårdnad om) och jag har en äldre son sedan tidigare. Denna veckan har varit katastrof.. Han får inte hålla i det lilla barnet. Jag lämnar aldrig honom själv med dom. Han vill själv ha hjälp nu. Men frågan är var? och hur?

Jag vet hur  han är när han är drogfri (han hade ett gammalt fängelsestraff, en dom sedan innan jag träffade honom) och när han kom ut var han som en annan man..MIN DRÖMMAN!
JAg vill tillbaka dit och det vill han med.

Jag är drogfri (testade väl lite i tonåren, men inga tunga saker). Men jag är livrädd för att socialen skulle göra en utredning på mig att jag var en olämplig mamma som ändå har valt att vara gift med denna man. Tänk om jag förlorar barnen?!  Men tänk om de kan hjälpa oss?

Någon som kan ge mig lite tips vad jag ska göra och hur? Inget tal om att lämna honom, tro mig det har jag själv funderat på..men vill ge det en sista chans innan jag helt ger upp :(

Ja jag tror det.. Fast ibland är han så kall, jag berättar för honom hur han beter sig... Alla typiska drag för en tung missbrukare. Försvinner flera timmar... ska bara. Och alla dessa lögner!! Försöker mitt innersta att få honom att förstå vad det är han e på väg att förlora. fru och barn. Om barnets frånvaro av pappa kommer att bli. HAn blir ledsen och säger att han ska lägga sig raklång och själv avgifta sig hemma. Men det vet jag ju att det funkar inte så.  Men han säger att han vill ha hjälp och han kommer få kraftig abstinens.

Nej, har hört om medberoende.. men faktiskt inte tänkt på att jag kan vara det. Ska absolut kolla upp det.

Tack snälla för svar"

det har du rätt i... svårt att veta vilket ben man ska stå på. Vill inte ha honom hemma, avgifta sig själv. Klarar ej av att se det. (hatar ynkliga män) ;) Men blanda in soc gör mig mörkrädd ( metadonprogrammet, har vi varit inne på , men hoppade av i ansökningstiden för det blev så mycket fokus på mig och mitt val av man, en utredning av mig och barnen startades . Men lades senare ner. Men det var nära att ta knäcken på mig. Det är ju för fan inte jag som ska ha hjälp! Suck.Och ta hand om mina barn kan jag och är bäst på det! :)

Man kan inte gå direkt till psykakuten med honom tror ni? Eftersom han utgör ändå en fara för mina barn...

Det är ju mest stollar som jobbar med sådant ( tror jag) man ska sluta helt. inget metadon ( det blir ett fortsatt missbruk).Själv flyttade vi runt i halva Sverige och besökte div fängelser och behandlingshem när jag va ca 2- 14år inget hjälpte.Men han kunde sluta när han va 60 år för då skulle han dö annars, men det gick inte för våran skull.Så har inte mycket tillövers för allt dalltande med dom.Så va hård eller hård bestämmd iaf, kan säga att jag började hata min mamma tillslut för att hon inte tog oss därifrån itid. Så tänk på dig och dina barn, visst kul om han löser det där.Men det är hans problem inte dina.

Som jag skrev tidigare var "faran" att jag inte litar på min mans reaktionsförmåga då han e "slö" i huvudet mm.
Inget om att han skulle utsätta de medvetet fysiskt någon skada.
 

Det kan jag inte svara på.. Bara att min man med div benzo i kroppen e slö , ibland kontaktbar och somnar/nickar till ofta. Och skulle han då ha min bebis i sin famn är det en fara för mitt barn. Eller om min bebis skulle stoppa hans piller i munnen..  Ja farorna är många!

Ja, suck.. vad ska man säga. Det är jä*la helvete att tänka att det kan  bli kyrkogården för min make även här i Swea.

Ja, suck.. vad ska man säga. Det är jä*la helvete att tänka att det kan  bli kyrkogården för min make även här i Swea.

Ja, det är ju hans problem. Men de blir ju dock mina oxå, fast på ett annat sätt. Vill inte att mitt barn ska växa upp utan sin pappa. Trots hans många brister så är han innerst inne en bra och kärleksfull man/pappa. Det är den mannen jag vill ha tillbaka.

Jag förstår hur du menar. Jag har min far i livet, fast ingen kontakt med honom. En känslokall psykopat. För mig är han död. Men önskar att min bebis en bra och hälsosam relation med sin far.