Sova hela natten, somna om - 4 mån

Hittade detta på familjeliv: "Lars Palm menar även att efter 4-6 månaders ålder behövs inte längre något nattmål. I den åldern blir matning på natten ett inlärt beteende som riskerar att skada sömnen, eftersom kroppen varvar upp när den får energi via amning eller välling."

Här står det t.ex. om att ge trygghet till barnet på natten utan amning. Men ni menar alltså att de är fel ute?

www.1177.se/Vastra-Gotaland/Tema/Barn-och-for...

Jag kommer nog som planerat låta pappan ta över nattröstande runt 6 månader (naturligtvis under förutsättning att bebisen mår bra och går upp i vikt som han ska.) om jag inte får fakta som talar för att det skulle vara skadligt att ta bort nattmålen vid den åldern.

Så du tycker alltså att det är en "konstig metod" att låta pappan ta hand om bebisen några nätter för att vänja av med nattamning? Intressant.

Så diskussionen handlar enbart om amning? Inte om barn som äter ersättning och inte om barn som redan slutat amma innan 9 månaders ålder? Jag förstår mindre och mindre...men det är antagligen för att jag saknar något grundläggande.

? Eh...ja...då skulle jag naturligtvis utgå ifrån att barnet inte mår bra och amma det? Jag har aldrig varit med om den situationen (och skulle aldrig låta det gå så långt) utan pappan har hittills kunnat trösta de gånger det inte handlar om hunger utan om närhetsbehov. Era barns pappor måste ju vara fullkomligt inkompetenta som fäder eftersom ni inte litar på deras förmåga att uppfylla barnens behov av närhet ö.h.t.
Jag har verkligen svårt att sätta mig in i hur ni (halvfanatiker?) tänker. Jag sätter alltid mina barns välmående i första rummet och försöker gå in i varje ny situation med någorlunda öppet sinne. jag försöker att låta bli att göra saker av princip och för att det måste vara på ett visst sätt om detta är något som får någon i familjen att må dåligt. Om du sedan tycker att jag saknar sunt förnuft och "något grundläggande" så kunde jag fakiskt inte bry mig mindre.

Jag pratar om detta inlägget där du börjar skriva om betydligt äldre barn än 4-månaders:

Jag tror dig. Det finns nog även en uppsjö av hungriga nattätande vuxna också om du börjar leta. Skillanden mellan dig och mig är väl att jag tror att det, i de allra flesta fall, är psykologiskt och går att bryta. Naturligtvis när bebisarna har blivit större och magsäcken rymmer mer, och under förutsättning att de äter ordentligt dagtid.

Det finns andra sätt att ge närhet på än att amma.

Är du på riktigt? Jag måste verkligen anstränga mig för att inte sänka mig till samma diskussionsnivå. Nej, jag har inte fått mina åsikter från A.W. Jag har f.ö. aldrig läst en rad av henne utan håller mig mestadels till informationen som finns hos ex. bvc och 1177 mfl. När det gäller uppfostran läser jag mest Jesper Juul.
Du läser alltså på fullaste allvar in i mina svar att jag är en galen människa som tycker att spädbarn ska ligga och skrika sig hysteriska av hunger?...ja...vad ska jag säga.
F.ö. är det ju ganska fånigt att säga att inte bebisar till viss del styrs av vanor. Eller vilken ålder pratar vi om nu?...8-veckors?...då håller jag helt med om att deras behov ska styra alla dygnets timmar. 4-månaders tror jag däremot att man till viss del kan börja styra.