Ensamstående föräldrar: hur orkar ni?

Man biter ihop helt enkelt, under det halvår jag blev ensam med sonen så blev det mycket som var nytt för första gången och det var riktigt tufft. Min pappa dog, strax efteråt lämnar min sambo mig och min mamma och min lillasyster hade åkt iväg till min storasyster i USA och skulle vara där ett par veckor runt jul och nyår.

Där står jag med 40 mil till närmste släkting och känner inte en käft där jag bodde samtidigt som jag försökte bearbeta sorgen över pappa. Men.. Man reser sig, gör det som krävs och sväljer allt annat. Ett par gånger ringde jag mamma och sa att jag inte orkade mer helt enkelt och hon fick snällt komma över en helg och hjälpa till.

Nu när vi återigen är samlad igen hela familjen så har jag kommit till insikt att det finns för och nackdelar som med allt annat och ibland kan jag tycka att det var lättare att ha honom på egen hand.

Eh varför skulle man inte orka? Finns inget bättre än att vara förälder.

Jag har lättare att förstå dem som säger "stå ut" och "bita ihop" än de som tycker allt är underbart. Inte för att jag själv skulle ha lätt att bita ihop, men...

Jag vet faktiskt inte vad det är man ska orka? Mina barn är en så naturlig del av min tillvaro. De är goa, glada och härliga ungar. Visst, ibland är det drygt med allt som ska fixas men det är tusen gånger bättre än om jag hade stannat kvar hos deras pappa! Nu slipper jag allt tjafs, bråk och irritation. Så skönt att veta att allt ansvar ligger på mig och att jag inte behöver lägga energi på en annan vuxen människa.

Sen hoppas jag att de fortsätter vara lika goa och glada när de kommer upp i tonåren... men det återstå att se. 

Barnets fäder tar sitt ansvar gällande allt merjobb som kommer med att ha barn. Det är allt från att roa, mata, byta, söva, gå till öppna förskolan och tvätta.
Vi är tre stycken och jag tycker det är lagom , varför jag har jättesvårt att förstå hur man orkar på egen hand. Jag är full av beundran för er som gör det. 

Fast man får skilja lite på att vara ensam förälder och ensamstående föräldrar va?
Ensamstående förälder, med varannan vecka/helg eller så till att pilla naveln. Ja tack.
Ensam förälder. Ensam med allt vad det innebär med vab-dagar, föräldramöten, uteblivna jobb pga av dagistider, bristande möjlighet till träning och egentid... Själv med ALLT liksom! Hua! Nej tack!!!

självvalt 100 % ensamstående. vet inte vad det är jag inte skulle orka? visste från + att jag skulle vara ensam och har bara den bilden i mitt huvud. jag tror det är jobbigare för föräldrar som gick in i bilden om att vara två och sedan blir ensam.

jag älskar att vara själv. när räkningar ska betalas vill jag vara två men annars så ser jag massor med fördelar.

aldrig behöva kompromissa var man ska vara på jul, vad man ska göra på semestern, ingen klagar på hur/om jag städar, när jag kommer hem, vad vi ska äta. vi kommer och går som vi vill.

nackdelarna är ju inkomsten och tex framsteg som mitt barn gör har jag ingen att dela med..  

Siris: Jag drog lite exempel på vad jag skulle tycka vara jobbigt med att dra hela lasset själv.

Samma här. Tycker det är väldigt okomplicerat. Förut hade jag sambon, hunden och bonussonen med då kan man snacka om att ha svårt att få tid till alla.

Jag förstår inte riktigt vad man ska orka. Att ha barn ger struktur i tillvaron. Man kommer upp på mornarna, i säng på kvällarna och man håller sig aktiverad. Detta gör iaf mig piggare.    

jag biter ihop varje dag och försöker få ekonmin går ihop. Letar efter jobb och ringer till en del arbetsgivare men alla säger nej och mer och mer orolig blir man inför sommaren. Sonen försöker göra så gott han med men kan inte begära för mycket av en 10 åring han kan ju inte jobba och tjäna