Inlägg från: elindindin |Visa alla inlägg
  • elindindin

    Vi som väntar på utredning!

    Hej! Ja hoppar in! Vi väntar på kallelse! Lär väl dyka ner i slutet på månaden..

    Har försökt sen feb-12. Fick två sprutor -11, sept och nov. Allt gick åt helvete därifrån..

    Hade nog svårt att få våran grabb med, utan prev-medel i ca 2 år innan det tog.

    Så nu är inget som väntans tider.. allt går så sakta! Vill ha kallelsen och ha en tid imorgon och få plus på söndag! :)

  • elindindin
    Fröken Smilla skrev 2013-08-10 15:14:52 följande:
    Elindindin - jag förstår precis hur du känner dig! Man vill ha allt klart igår liksom hur lång tid brukar det ta att få en kallelse? Vi ringde gyn och fick en tid två månader senare, men så har vi valt en av stadens populäraste... Fast vi förstår varför med den behandling vi fick vid första mötet. Det var väl värt väntan. Jag ringde dessutom för en tid innan det hade gått det obligatoriska året.



    Vi fick en väntetid på en månad, från det att jag ringde till det hon trodde att brever skulle komma! Så vi kanske inte får tid förrän i oktober eller nåt! Hon sa ,i telefon, att brevet skulle komma i slutet på augusti. Så vi får se hur lång tid det tar.

    Så sjukt jobbigt.. men va fan, går ju inte trolla så, bara vänta..

    Har nääästan gått in med inställning att, vi fåribga fler.. ödet säger nej.. då får det va så..

    Eller...nää...? :)
  • elindindin

    Idag ramla brevet ner i lådan! 20:e september ska vi på första undersökning hos ssk! Sen får vi se vart det barkar vägen! :)

  • elindindin

    Hej!

    Vi får tid 20 september, bestämde att jag skulle lämna blod på 3dje mensdagen och min sambo skulle lämna spermaprov. Han har inte hunnit lämna sperma prov och som det verkar nu så slipper han, JAG ÄR MED BARN! =)
    Det tog sig ändå! Det är fortfarande superfärskt och jag har väldigt svårt att fatta! Men värken i magen och i mina pattar påminner mig! haha!

    Efter att vi fick besked om tid till läkare, eller egentligen tidigare, så bestämde jag mig helt enkelt för att, jag skiter i det! Jag tror jag gick in i en förnekelsefas, jag accepterade att vi inte skulle få fler barn och att det faktiskt räcker med våran grabb. Det var nog det som räddade oss, att jag accepterade barnlösheten. Då hände det.. Precis som med första barnet.. jag kämpade mig blå för att bli gravid då med! Sen en dag bestämde jag mig helt enkelt för att, nä det blir inga barn. Vi får njuta av våra liv utan barn.. Så hände det! Jag blev gravid!

    Jag har läst om kvinnor som får berättat för sig från legitimerade barnmorskor att "det är en myt att hjärnan kan blockera för graviditet". BULLSHIT! Det kan det visst! Precis lika mycket som man kan få mensen ur balans när man är stressad eller har obalans i kroppen.. Jag anser mig själv vara ett levande exempel!

    Jag kan inte svara på att det faktiskt är/inte är någon medicinskt  defekt på mig eller min sambo, det kanske det är och att vi har tur att lyckas..eller så kanske det inte är värre än att jag själv sätter stopp pga mitt veka psyke.. hur som helst.. JAG ÄR MED BARN! =)

    Nu håller jag både mina tummar och tår för att pyret ska hålla sig kvar och att jag får hålla min lilla bebis i sommar..!

    Jag önskar er alla STORT LYCKA TILL! Hoppas ni snart snart snart får uppleva känslan av det efterlängtade plusset!

    Kram på er ALLA!! 

Svar på tråden Vi som väntar på utredning!