Vad tror ni, gillar han mig mer än som arbetskamrat?

Tack! 

Jag tycker inte att man skall "röra" någon annans man egentligen för vad är oddsen för det. Om de har det bra så kan det förstöra mycket, speciellt om det finns barn med bilden. Killen kan ju lockas till att inleda något med dig ändå, om ni trivs med varandra, men är det rätt?! Om han har det dåligt och tänkt tanken själv att han kanske ska separera från frun så finns kanske en chans för er och då får ni väl prata om det. Jag kan tänka mig att dina känslor är så starka att du måste prata med mannen i fråga till slut men egentligen skulle ni inte befinna er i situationen alls. Lätt att säga och nu är ni där. Jag tycker att det förstör och att det är fel men jag förstår dig.

Om det inte finns några barn och om det finns ömsesidiga känslor. Han kan väl, om han är seriös, göra slut med sin fru och dejta dig istället. Det har väl hänt förr och ni behöver ju inte vänstra. Man kan ju sköta saker snyggt och inte göra andra ledsna mer än nödvändigt. Att kärleken tar slut händer ju.

Jag tror att många i sådana här trådar utgår mycket ifrån sina egna erfarenheter. Ts måste utgå ifrån sin egna unika situation. Alla varianter av utfall är väl möjliga, från att ingenting händer till otrohet från hans sida till giftermål mellan ts och mannen. Det beror ju på vad ni vill och vad ni tycker det är värt att offra för att få det ni vill.

Men om du ska glömma honom så är det nog bäst att byta arbetsplats. Vänner är nog en utopi i dagsläget. Kan inte vara vän och förälskad - det blir en jobbig, omöjlig vänskap det.

Vill gärna hjälpa dig eftersom jag varit i samma situation, det jag tror, bland annat skrev du "Han är så fin att hela jag kokar, jag kan sitta och titta på honom i smyg på rasten och bara drömma om att få ta i honom. Hela jag är i obalans, helt plötsligt kan jag få en impuls att ta hans hand eller stryka honom över ryggen. Jag VILL ju så gärna att det ska vara så att han känner samma för mig men vad tror ni?"

Jag tror att du redan har blivit kär i honom, du har fallit för honom, du vill att det ska vara han och du för evigt, (för så känner man ju när man är riktigt kär!) , du har säkert fantiserat om det hela, hur det skulle vara om han inte alls hade sin fru och att det istället bara var han och du. 

Jag tror tyvärr det kan bli jobbigt att jobba nära honom, tyvärr så om han inte lämnar sin fru någonsin, har ju du satt ditt liv i "paus" för den här killen. Den killen som jag träffade hade ju aldrig någon tanke på att lämna sin fru, bara sex. rent ut sagt. Men det förstod aldrig jag, för i mitt huvud hade jag spelat upp romantiska filmer, han och jag, jag gick ständigt till hans jobb, han skjutsade hem mig bla bla, också hamnade vi till slut i säng, det skulle vara så himla hemligt över det hela. Låg gjorde vi bara en gång, men vi flörtade och höll på i flera månader. Allt jag tänkte på var på honom. Eftersom han jobbade på krog, så planerade jag bara krogkvällarna, det var liksom mitt allt.

Jag tycker det är bra iallafall att du aldrig skulle acceptera att komma i andrahand Hur länge har det pågått föresten? När började du/ ni känna såhär? när började han vara så snäll mot dig?

Du var mig en rolig prick du :)
Eller så är du vettskrämd av bara tanken på att människor kan hysa varma känslor för varandra fast man inte har gått till prästen först.
Kanske du lever i ett förhållande där du hela tiden måste bevaka din partner mot andras lystna blickar eller har blivit bedragen. Eller kanske du själv har dessa tankar men skäms över dom ?

I vilket fall som så ringde dom från Afghanistan och ville ha sin kvinnosyn tillbaka.
Trevlig helg!

Jag vet inte riktigt, det är ju liksom inget som ens har "pågått".

Men vi har ju jobbat på samma arbetsplatsrätt länge men inte i samma projekt och då är det ju lättare att hålla känslor i schack än om man sitter sida vid sida åtta timmar varje dag och har tid att prata om allt och lära känna varann.

Han har alltid varit snäll mot mig, på ett annat vis än mina övriga arbetskamrater.
Han tar mig i försvar och känns beskyddande på ett sätt som är ovanligt kollegor emellan, detta behöver ju inte betyda att han är förälskad i mig och det var därför jag bad någon utan rosa glasögon att "tolka" detta åt mig.

Det är kanske så att jag har fallit hårt för honom, att jag är kär.
Jag är definitivt förälskad men jag tänker inte sätta nåt på spel, inte mitt jobb, inte hans äktenskap och absolut inte min sinnesfrid.

Men jag tänker förbehålla mig rätten att hysa dessa känslor oavsett vad familjelivs alla känslotalibaner anser om den saken.
Tack för att du svarar vänligt, det värmer!

Oj, det kunde ha varit jag som skrivit detta, och det känns på nåt konstigt sätt bra att jag inte är ensam om att tänka och känna så här.

Jag är kluven itu, jag vet ju vad jag känner  och jag undrar hur han tänker, jag mår bra om dagarna samtidigt som jag undrar över vad han skulle se i mig.

Men han är tydlig med att han VILL jobba med mig, han är alltid i min närhet, han ringer, han kommer förbi, han var den som såg till att vi nu jobbar ihop.

Även om han inte känner nåt för mig på samma vis som jag känner för honom så är jag ändå säker på att han trivs i mitt sällskap och det är inte fy skam det heller :)

Ja någon dag kanske jag faktiskt gör det - frågar honom.
Sanningen skrämmer mig inte,  om det skulle vara så att han ser mig som en leksak så är skammen hans, jag tycker om honom och det är inget jag tänker skämmas för, nånsin.

Leksak? Det har ju inte hänt nåt? Hur kan hon vara hans leksak då? Få inte arbetskamrater umgås med varandra och trivas i varandras sällskap? Hans fru har säkert en stor plats i hans hjärta oavsett vad han ev känner för ts. Och "Ge dig" du är så onyanserad så jag tror att du själv är eller har varit bedragen av din partner. Människor är inte så kallt beräknande, ja onda som det låter på dig då du pratar om "ni som gör si och så.."

Håller med! Man kan inte räkna med att andra sätter gränserna så varje människa måste ju bevara de relationer som är viktiga för dem. Om han värdesätter frun så får han hålla sig till henne. Om arbetskamraten vill ha frun så får ts acceptera det. Om ts vill ha arbetskamraten men inte han vill satsa på ts så är det ju hans vilja och ansvar, inte ts ansvar. Likaså om arbetskamraten hellre satsar på ts.

Lite långt ifrån topic men jag förstår hur du menar.
Å andra sidan förstår jag inte hur jag skulle kunna åsidosätta den fria viljan hos någon.
Han har ju redan gjort sitt val, han är gift, så ditt exempel är lite off.

Däremot anser jag att man alltid kan attraheras av flera människor på samma gång, fast på olika sätt.

Jag kan tex känna attraktion för en människa som har en speciell humor. Personens skämt vittnar om intelligens, vi skrattar tillsammans och så har ett band skapats
Detta betyder på inget vis att jag vill "sno honom" ifrån hans familj eller att vi ska hoppa isäng.

Attraktion eller kärlek kommer i många olika former.
Just i detta fallet är det många saker som gjort att jag fallit, hans utseende, hans vänlighet, hans humor, sättet han har emot mig.

Tillsammans sätter vi gränserna, han väljer att hålla sig inom ramen för vad han och frun kommit överens om i sitt äktenskap, jag håller mig inom min ram för vad jag kan tillåta mig utan att må dåligt.
Det som blir över njuter jag av , och jag kan förstå om detta känns skrämmande för många här som anser att man bara ska skratta tillsammans med och känna attraktion för den man är gift med.

Det är ju verkligen som att försöka gå på kvicksand,man vet inte om steget bär förrän det är taget.
Tänk att något så enkelt och bra som kärlek kan kännas så svårt och komplicerat.
man vill inte såra, men heller inte bli sårad, man vill ha gensvar men vill inte riskera att visa för mycket.
Ett enkelt samtal om vädret och helgen kan vara så full av undertoner och undertryckta känslor att man nästan kan ta på luften i rummet.

Puh, ibland önskar jag att jag kunde ta semester ifrån mig själv.
Imorgon är det ny arbetsvecka, jag längtar redan.
Har lovat mig själv att ta det lugnt och sansat, men misstänker att det bara behövs en av dom där blickarna för att hjärtat ska börja banka igen.

Han har inte nämnt henne alls i dessa diskussioner, vi umgås bara på jobbet och då är hans fru såklart inte med :)
Jag kan heller inte påstå att han smusslar.
Han säger att han vill att vi ska åka iväg och ta en fika eller en glass och att vi kanske kan ta en tur till Åland tillsammans med några andra arbetskompisar.

Nån sänghalm har det aldrig varit tal om.

Ja han pratar om henne och det är ingen hemlighet att han är gift.

Jag kommer att vara kär i honom i största hemlighet till det går över.
Och gör det inte det så får jag väl börja leta mig ett annat jobb.

Det går inte att undvika att vara på tu man hand med honom då vi jobbar i samma projekt, vilket innebär ständig kontakt varje dag åtta timmar om dagen. En ren plåga är vad det är!