Varför tar det sig aldrig?
Jag slutade med P-piller när jag var 22 eftersom min kropp aldrig svarade positivt på det då hade jag och min man varit ett par i två år och tänkte att OM det kommer en bebis är inte det hela världen utan lite mysigt faktiskt...sen väntade 8 år av tråkigheter OCH härligheter infertilitet, bröllop utredningar, resor, bebislängtan, ångra sig och strunta i barn, husköp hormonkrångel, negativa gravtest tills jag fick turen att få överläkaren på Gyn som valde att till slut gå in och titta i min livmoder innan han skulle skickade oss till IVF eftersom de inte kunde finna några fel på oss i övrigt...väl där hittade han en myom/muskelknut som han och vi tror gjorde att livmodern inte var i "perfekt" skick så en graviditet aldrig slog rot utan blev jag gravid sköljdes den ut med mensen eftersom livmodern inte var i skick att bära ett barn en hel graviditet... operationen skedde januari samma år jag fyllde 30... Sen fick jag en mens i februari och i mars var jag gravid...det förstod jag först dagarna efter min 30 årsdag i april när "baksmällan" med illamående vägrade ge med sig :P
Det var en efterlängtad dotter!
Nu är jag "spontangravid" igen...
Så var det för oss....
Vi fick vänta i 8 år men det var det värt!!
Lycka till!!