AP: måste snittas, hur lösa samsovning med syskon smidigt?

Jag hade helt enkelt lagt pappa emellan. Jag har 16 månader mellan mina pojkar och vi har alltid samsovit. Gör det fortfarande när de blivit 4- respektive 5 år. Vi skiftade helt enkelt om lite i sängorganisationen. Inledningsvis var äldsta lite tveksam, men han och pappa fick en helt annan närhet. Han började snabbt att gosa upp sig hos sin pappa istället - vilket sambon tyckte både vara mysigt och lite påfrestande. Han hade ju fått samsova rätt mycket "i fred" tidigare . Du skuffar inte undan din 3-åring även om det kan kännas så. Jag snittades inte och hade en lätt, okomplicerad förlossning, men det behövdes ändå förändring när lillebror kom. Ibland delade vi på oss helt - jag och lillebror sov i ett rum och pappa och storebror i ett. 

I dagsläget har jag en rätt mammig snart 4-åring som gärna ligger tätt, tätt intill mig. Vår trea kommer om två månader. Å andra sidan så hade jag magsjuka nu ett par dagar och la mig i ett annat rum och sov. Då gosade han upp sig hos pappa istället.

När man får ytterligare ett barn så känner man sig ofta otillräcklig lite då och då och känner att man inte har samma tid och närhet med äldsta. Man är ju så van att kunna ägna all tid, all sin kärlek åt ett barn.....och så är de plötsligt två.....som båda pockar på uppmärksamhet och närhet. Syskon är det finaste man kan ge sitt barn. Jag har idag två pojkar som är varandras stora trygghet i livet och som knappt går en meter ifrån varandra. Det kommer att gå fint, även om det blir en omställning för alla.

Lycka till . 

Förstår dig, jag var faktiskt lite sorgsen över att tiden med mitt enda barn aldrig skulle bli detsamma mer. Samtidigt som jag var lycklig över att ha två, den tiden man "missar" med sin äldste när bebisen kommer kan man ta igen när bebisen blivit lite större. Dessutom säger jag som Flickan och kråkan, det finns inget finare att ge sitt barn än ett syskon. Det är så fint att se kärleken mellan dom. När vi kom hem från BB låg först jag och bebisen i en säng och stora barnet i sin säng, om han vaknade var tanken att han skulle samsova med pappa. Efter två nätter mådde jag dåligt över den lösningen och saknade mitt stora barn som ofta brukade gosa in sig med mig. Vi bestämde oss för att sova tillsammans alla fyra. Jag tror att det är det viktigaste, kanske inte att han måste gosa med din mage. En treåring är smart och förstår så mycket, förklara för honom att du har ont på magen och att han istället kan krama om dig eller ge honom nåt gosedjur? Vi gav stora barnet en present när bebisen kom och sa att den var från bebisen kanske kan ni göra detsamma? Ge en Kramgo nalle eller liknande? Lycka till med tvåbarnslivet!

Kan du inte ha en kudde / större gosedjur emellan er som han kan trampa mot? Eller mot pappan? Eller kan han gosa med dig arm om du sträcker ut den? Förstår att du ser ev. "besvärligheter" med snitt - och jag tycker det är smart att ha en plan (nödplan) innan man står där handfallen. Men jag hoppas ditt snitt går smidigt och läker fort! (Jag var nyduschad och på benen och tog emot besök 6 timmar efter mitt planerade snitt och kände sedan inte av det alls).

Han är redan rätt pappig eftersom jag haft problem med fogarna och inte kunnat lyfta och leka med honom som vanligt de sista månaderna. Jag är inte rädd att han blir otrygg på det sättet, han kommer absolut gosa upp sig mot pappans mage istället.

Jag vill bara helst undvika fler barriärer som jag nu känner att snittet kan bidra till, men efter några månader så kanske "problemet" har löst sig själv eftersom jag är den som är föräldraledig och hemma mest?

Tack minerva123, precis vad jag behöver höra!

Ingen dum fråga alls! Om allt går bra kommer du inte att ha mänskligt ont! Du kommer så klart att ont. En del klarar sig med alvedon jag behövde Citodon ett tag i combination med Treo Comp. De har olika mediciner på olika sjukhus. De första nätterna/veckan eller två kanske sonen kan samsova med pappa om du har ont. Sen kan du försöka vänja er vid att du sover med ryggen mot honom. Förhoppningsvis är du knappt öm efter två veckor.

Inser att jag faktiskt har väldigt luddiga minnen om de första dygnet....

Tack tack tack snälla ni för input och råd!

Jag gjorde det till en grej att gosa rygg mot rygg med min son innan lillebror föddes

Hur har det gått, TS?

Lite knöligt första veckan, då valde jag att sova på soffan istället med nytillskottet eftersom jag kände mig lite "skör" och långsam i vändningarna. Men när ryggen strejkade efter några soffnätter så invigde vi familjesängen, nu med spjälsängen ihopdockad så att den möjliga sovytan blev lite större.

Det har hänt mycket med storebror också, i början var det svårt för honom att förstå att han måste vara försiktig och tyckte att om jag bara tog bort plåstret från magen så skulle det nog bli bra ;)

Nu är han mycket mer försiktig både med mig och sin lillebror, och blir inte längre ledsen när jag ammar lillebror. Men jag gör också mitt allra bästa för att låta honom ta plats, få hjälpa till med det han vill hjälpa till med (tex blöta tvättlappar vid blöjbyte) och ge honom massor av bekräftelse med ögonkontakt och kramar. Är ännu mer noga med att låta bli telefonen när han är hemma. På sätt och vis har jag nog blivit en mer närvarande mamma.

Tack för ert stöd!

Härligt att det gick bra! Och vilken gullig storebror!