• Housemouse

    AP: måste snittas, hur lösa samsovning med syskon smidigt?

    Vår treåring samsover med oss, och gosmagen har ersatt trösten som han tidigare fick vid amning (slutade amma vid 9 mån så det är längesen). Han ligger gärna och trampar mot magen som en katt, eller stryker över den med händerna. Igår fick jag veta att lillebror kommer att förlösas med planerat snitt om 2 veckor. Det är verkligen ingenting som jag önskat, utan det är efter läkarens rekommendation. Att treåringen ska kunna ligga och trampa mot magen de närmaste veckorna inser jag kommer att bli svårt. Hur löser vi smidigast samsovningen när jag kommer hem från bb? Jag erkänner att jag har många fördomar om ks, att jag kommer bli helt handikappad och ha övernaturligt ont i såret. Men jag vill inte tappa närheten till min stora son när det kommer en bebis i familjen, och snittet gör att jag känner att han kommer bli mer "undanskuffad" än vad han hade behövt bli om jag fått föda vaginalt. Praktiska tips, erfarenheter? Förstår att många tycker att min fråga är dum, men ni kan ju helt enkelt låtsas att ni inte läst tråden och gå vidare i forumet.

  • Svar på tråden AP: måste snittas, hur lösa samsovning med syskon smidigt?
  • Housemouse

    Han är redan rätt pappig eftersom jag haft problem med fogarna och inte kunnat lyfta och leka med honom som vanligt de sista månaderna. Jag är inte rädd att han blir otrygg på det sättet, han kommer absolut gosa upp sig mot pappans mage istället.

    Jag vill bara helst undvika fler barriärer som jag nu känner att snittet kan bidra till, men efter några månader så kanske "problemet" har löst sig själv eftersom jag är den som är föräldraledig och hemma mest?

  • Housemouse

    Lite knöligt första veckan, då valde jag att sova på soffan istället med nytillskottet eftersom jag kände mig lite "skör" och långsam i vändningarna. Men när ryggen strejkade efter några soffnätter så invigde vi familjesängen, nu med spjälsängen ihopdockad så att den möjliga sovytan blev lite större.

    Det har hänt mycket med storebror också, i början var det svårt för honom att förstå att han måste vara försiktig och tyckte att om jag bara tog bort plåstret från magen så skulle det nog bli bra ;)

    Nu är han mycket mer försiktig både med mig och sin lillebror, och blir inte längre ledsen när jag ammar lillebror. Men jag gör också mitt allra bästa för att låta honom ta plats, få hjälpa till med det han vill hjälpa till med (tex blöta tvättlappar vid blöjbyte) och ge honom massor av bekräftelse med ögonkontakt och kramar. Är ännu mer noga med att låta bli telefonen när han är hemma. På sätt och vis har jag nog blivit en mer närvarande mamma.

    Tack för ert stöd!

Svar på tråden AP: måste snittas, hur lösa samsovning med syskon smidigt?