Tack (Vidare). Javisst funderar jag på terapi, men vad kommer det att hjälpa, min man har ändå gjort det han gjort? Han blev avslöjad av mig pga ett mail i hans jobbdator där kvinnan föreslår att de skulle börja träna ihop till hösten för 2 år sedan. Avslöjandet kom i etapper. Han hade ett foto från en jobbkväll med kunder i sin mobil, då han var "okontaktbar" hela kvällen och skyllde på att han lämnat mobilen i väskan på jobbet. Han fick erkänna att mobilen var med pga fotot. Han erkände då också att kvinnan var med och att han gömt moblien för att dölja sms från henne. Han hade hämtat upp henne hemma, hon hade kysst honom på parkeringsplatsen före middagen. De ha delat fantasier och privata fakta om oss, som jag inte visste då - tex att han hade planer på att skilja sig från mig. Det fattades pengar från ett konto - han ljög om att han köpt prylar till sin hobby. Jag kollade forumsajter om hobbyn och såg att de prylar han sa han hade använt pengarna till köptes in 6 månader tidigare. Han kom hem med en ask smycken med ett kvitto på samma dag som kontouttaget och sa att han hade köpt en present till mig för att ge mig vid ett speciellt tillfälle! Detta var då mer än 10 månader senare efter både bröllopsdag och förlovningsdag... Han erkände sedan att smyckena var en försenad födelsedagspresent till henne. Att hon inte tagit emot dem då hon dejtar någon och det skulle verka konstigt. Han gav mig smyckena motvilligt men jag trodde på storyn tills jag pressade honom på detta med beviset från hobbysajten och för att jag inte kan leva med alla lögnerna. Storyn som jag nu vet är ovanstående. Han läger till saker och drar ifrån när ämnet kommer upp, alltså antar jag att det finns mer. Men det kvittar, det jag vet är tillräckligt för att må dåligt. Hon ska ha chattat med honom på jobbet, typ "tänker du på mig", han säger att det var hon som var drivande i det hela och han bara "tog emot". De har ätit lunch på vår bekostnad också. Hon är den som markerat att hon hade ett nytt förhållande som hon ville satsa på och att han kom in "som en störning". Jag har hotat med att kontakta kvinnan, och jag har tvingat honom att smsa ett definitivt avslut med henne och att jag eventuellt kommer ringa upp henne. Hon svarar med att om vi kontaktar henne igen kontaktar hon polisen!!!! Jag är inte ett dugg svartsjuk på dem, faktiskt - min man förtjänar ett livstidsstraff med en kvinna som henne och har tur de dagar han kan vara kvar med mig! Jag ser ner på honom för detta, att han kunde sjunka så lågt. Han bytte jobb för över ett år sedan, så hon finns inte runt oss. Gör hon det så bryr jag mig inte.
Mitt problem är att försöka få bort äckelkänslorna och få tillbaka attraktionen för honom - och det är det svåraste. Jag tror inte terapi hjälper där. För övrigt har vi flyttat från stan, vi har köpt en gemensam bostad (förra ägde jag till 100%). Jag vill se om det är hans självkänsla som sviktat, kan tänka mig att det har varit jobbigt att bo i mitt hus alla år, och han säger "att han inte kännt sig välkommen". Alltså har han haft attityden som inneboende, har haft väldigt svårt att knyta an, och han lämnade en relation med en spädbarn för 10 år sedan för att flytta hem till mig. Har dålig kontakt med dottern och massor av dåligt samvete. Han har nog problem och utan att gå i terapi så förstår jag att hans bakgrund med en mamma som vänt honom ryggen sedan födseln och en pappa med återkommande depressioner spelar roll i detta.
Så vår nya miljö, där vi ändrat på mycket, bostad, bostadsort, gemensamt hus, mer samtal et.c. har gjort att allt blivit riktigt bra - allt utom sexlivet som har att göra med att mina känslor är mindre för honom nu.
Vet någon om terapi hjälper här så vore det bra att veta vad man gör i så fall. Terapi trodde jag aldrig att jag skulle behöva gå i faktiskt - tolkar då som att förhållandet är slut för gott. Obs vi löpte huset före jag visste om otroheten! Han hade inga planer på att berätta detta självmant. Han var rädd att jag inte skulle vilja ha honom!!!! Han tycker inte jag ska kalla detta otrohet eftersom han hade tänkt skilja sig från mig. Han tycker att han hade rätt till att göra vad han ville. Han förstår att han varit otroligt hemsk. Men han säger att han inte kan göra detta ogjort.
