Ni som har barn med lindrig utvecklingsstörning/begåvninghandikapp - Råd snälla!

Verkligen ingen? Låter det här normalt?

Har inte bvc eller förskolan reagerat?

Min pojke är snart fem år ( om ett par veckor) och mycket av det du beskriver stämmer väl in på honom. Jag betraktar min pojke som sent utvecklad men inom normalvariation. Hans storebror har autism. Vad säger förskolan?

När du skriver att du velt att det inte är autism för det har ni i släkten, hur tänker du då? Autism kan te sig väldigt olika.

Han klarade förra kontrollen sa dom. Han kan ungefär samma saker nu, hoppa på ett ben lite vingligt och rita en huvudfoting, men det har liksom inte utvecklats.

De där kontrollerna är ju rätt trubbiga..... Mycket slinker igenom dem....

Han går inte på förskolan för tillfället, de ska byta lokal så den är stängd.
Kanske han får för lite stimulans . Men vi är alltid ute och leker, ritar, bygger lego osv. 

Han har inte dålig ögonkontakt, fungerar bra socialt och med samspelet, har aldrig varit sen med språket, inga hangups osv. Verkligen inga symptom och då vet jag ändå ganska bra vad jag ska titta på.

Han kan räkna till 10 förresten, men han brukar hoppa över siffran 4.

Jag har mycket svårt att tro att det skulle bero på understimulans. Hur tror du alla barn utvecklades innan förskola fanns?

Det är säkert som du säger. Jag tänkte bara på det du beskriver med att han blir stående bredvid vid sidan av leken etc Det kan ju vara att han inte förstår vad som förväntas i leken, inte hänger med i samspelet i leken etc. Man kan ju också ha vissa sådana drag utan att uppfylla kriterier för diagnos. Eller så kanske han helt enkelt är sen?

Har ni autism i släkten så kan det mycket väl vara det. Alla med autism reagerar inte likadant. I vilket fall som helst tycker jag att du ska kontakta BUP (BVC har pinsamt dålig koll på npf- diagnoser) och förklara din oro, och ge konkreta exempel på hur din son avviker. Kräv en utredning. Kolla också med förskolan hur han fungerar där.

Puffar upp tråden lite. Tycker ni att de saker jag nämner betyder att han är onormalt sen?

Ingen som svarar...

Jag blir bara så orolig. Idag så kom han och sa att han ville ha en frukt. Ja sa ja ta en banan. Men en banan är ingen frukt sa han. Sådana saker gör mig helt knäpp. Han säger det helt allvarligt och inte på skoj.
Jag sitter med honom och frågar tex var bor du, vad heter mamma och pappa osv. Han säger Skolgatan (rätt) men inget nummer eller något fastän jag har försökt lära honom det.

Vad heter mamma? frågade jag. Malin Johansson säger han (rätt). Vad heter pappa då? Markus (rätt)...eh eller nej..hmmm... Malin Johansson! Eller nej han heter inte Malin Johansson för det heter ju du. Vi föräldrar har olika efternamn kan tilläggas. Men är det inte konstigt? Är det normalt beteende när man är 5 år?

Det är ofta så enkla saker som han inte förstår. Men samtidigt är han social och leker med kompisar. Han är omtänksam och gullig, men ibland slåss han helt oprovocerat, tex knuffar kompisarna på lekplatsen. Det där jag sa om att han ofta står bredvid, det är när de pratar och inte när de leker. Det är som att han inte riktigt fattar vad han ska säga. 

Jag tycker han låter normalbegåvad men lite sen kanske. Förresten kanske han är smartare än oss andra för banan är faktiskt ingen frukt. Det är ett bär.

Jag tycker du skall kontakta BVC eller BUP som någon annan föreslog. Jag vet inte vilket ställe som är bäst att höra av sig till. Men ja, säg hur du tycker att han avviker och att det oroar dig. Säg att ni har autism i släkten och så. Finns det inte ökad risk för andra problem inom autismspektrat om man har det i generna så att säga? Exempelvis aspergers, ADD/ADHD, damp? Sådana saker?

Sedan skiljer det nog mycket mellan olika femåringar. När jag var fem år så spelade syrran och jag mycket TV-spel. Supernintendo och så. Vi varvade spel och när vi var lite äldre så låg vi på rygg i brorsans säng (han hade TV:n och spelen i sitt rum) och spelade upp-och-ner för vi tyckte det blivit så lätt att spela rättvänt.

För några år sedan så var jag ihop med en kille som hade en femåring systerson. Den pojken fick låna mitt gamla Supernintendo och spela samma spel som jag spelade när jag var liten. Yoshis island och så. Och trots att han spelade och spelade och spelade så ropade han på sin pappa varje gång ett stup skulle hoppas över eller så för han fattade helt enkelt inte att man måste trycka på grön knapp samtidigt som "gå framåt"-knappen för att få nog med fart att hoppa över. Den pojken har, så vitt jag vet, utvecklats normalt, men jag tyckte ju att han verkade jätteblåst som inte fattade.

TS, inser att detta är en gammal tråd men är nyfiken på hur det gått, min fyraåring påminner om din son, ska till läkare för utredning om en månad men kan inte sluta tänka på vad det kan vara, funderar på intellektuell funktionsnedsättning