• Anonym (flo)

    Strul Pappa

    Jag vet inte i vilken ende jag ska börja. Jag sammanfattar det.. Jag har en son på 7 år. När jag var gravid med honom separerade jag och hans pappa sent i graviditeten. Han hade träffat en ny! Han var med på förlossningen och sen var han tillbaka hos sin nya och jag själv med sonen i vår nya lägenhet. Allt frid o fröjd. Han var inte ett dugg intresserad längre utav sonen. Så när det var dags för att skriva på papprena hos familjerätten fick jag ensam vårdnad. Bara sådär.

    Tiden gick..1 år rättare sagt han kom och gick som han ville. Han fick alltid träffa sonen på sina villkor med tanke på att han har umgängesrätt. Flera år gick, jag och sonen flyttade men var i hemstaden minst varannan helg ibland längre så det fanns alltid tid till umgänge OM han hade velat. Han hörde inte av sig på långa perioder gick allt ifrån 1 månad till 1 år emellan umgängena och samtalen! När sonen sen var 4 år kom han tillbaka och ville böraj träffa sonen,Vilket var OK för oss.. han lovade att finnas där för honom och höra av sig regelbundet. Men han försvann. Och så har han hållt på ända från födseln tills nu. Han har nu hunnit få 2 nya barn med 2 olika tjejer under denna tid! Och han själv är inte intresserad utav sonen, vilket nu båda dessa ex talat om för mig. Varav den ena jag har god kontakt med.

    När är det egentligen OK från våran sida att säga stopp nu räcker det? Vi orkar inte ha hans spring in och ut ur vårat liv längre. Det skadar mer än det gör nytta. Han har fått många chanser då jag sagt att vi inte orkar gå igenom det hela tiden. Men jag vill heller inte vara den som hindrar. Det är ju trots allt biologiskt pappa. 

  • Svar på tråden Strul Pappa
  • Anonym (flo)
    MikuAndSaraLi skrev 2013-04-24 18:12:10 följande:
    Prata med familjerätten. Barnets bästa är trygghet och den idioten ger honom allt annat än det genom att ränna fram och tillbaka.
    Det är barnet som har umgängesrätt, egentligen. Inte pappan.
    Men inte många kommuner tar hänsyn till det.

    Så det är dom man bör kontakta igen? Jag vill att det ska vara allt eller inget nu. För det börjar gå för långt.
    Tack för ditt svar! {#emotions_dlg.flower} 
  • Anonym (flo)
    Anonym (xx) skrev 2013-04-24 23:43:38 följande:
    Hur tar sonen det? 

    Jag tycker det går bra så länge som man själv och barnet kan hantera det men när det börjar tära är det bättre att se till att försöka få till ett (fungerande!) umgängesschema. Inte för att jag själv lyckats med detta men tycker det låter bra i teorin

    Min dotter mår inte bra av sin fars oregelbundna besök och jag har satt stopp, på sätt och vis i alla fall. Detta innebär noll i umgänge för dom men en lugn och harmonisk flicka, vilket jag ser som viktigast.

    Kämpa på för din son! (Och då hans välbefinnande hör ihop med ditt så kämpa för dig själv också, naturligtvis!) 

    Han tycker det är jobbigt. och undrar ofta varför pappa inte ringer. Sonen fick egen mobil när han fyllde 6 år för att själv kunna ringa sin pappa som väldigt sällan svarar i telefon, Och även för att pappan skulle kunna ringa honom vilket har skett väldigt få gånger.

    Umgänges schema låter bra i teorin men svårare att få att fungera i praktiken. Jag har sagt till han att det får vara allt eller inget. Men sen försvinner han och jag ger han ännu en ny chans att komma tillbaka. För min sons skull. Jag vill som sagt inte vara en mamma som hindrar deras umgänge. Men jag har tröttnat så mycket på det här nu. 

    Min son är i övrigt en väldigt social, glad och kreativ kille så knappast så att detta har förstört honom så. Men såklart är han ledsen över det här. Men när han var 2 ½ år så träffade jag min nuvarande man och dom fann varandra direkt och han har kallat min man för pappa sen han var runt den åldern, rätt eller fel, men inget vi har proppat på honom. 

    Kan tillägga att min man och sonens biologiska pappa kommer väldigt bra överens i övrigt.

    Tack för ditt svar {#emotions_dlg.flower}         
  • Anonym (flo)
    Anonym (A) skrev 2013-04-25 10:05:03 följande:
    Självklart fick du ensam vårdnad när ni skrev på faderskapet. Det får man om man inte skriver på för gemensam vårdnad.

    Du kan inte bara ignorera barnets rätt till sin far även om han är en strulpelle. Ta kontakt med familjerätten för samarbetssamtal. Sen, försök få till ett umgängesschema. Se hur det blir. Håller han inte schemat så tar ni nya samarbetssamtal. Ge honom ett par chanser med anpassade scheman. Fungerar det inte sen, låt oss säga om 6 månader, så ta en sista kontakt med familjerätten. Informera pappan på samtalen att det inte blir mer umgänge förrän han själv klarar av att hålla det schema han kommit överens om. Och att, vill han ha umgänge från och med då så får han lämna in en stämning i Tingsrätten. Då har du gjort allt du kan.
    Du kan inte ha läst jätte noga de jag skrivit. För jag ignorerar igenting. det jag säger är att detta börjar tära på både honom och mig.Och hur många chanser ska en människa egentligen få? Jag är väldigt givmild med det kan jag säga, men det finns alltid en gräns. Han gav mig ensam vårdnad. Jag känner bara att det är så många svek ifrån hans sida när han kommer och går. När han kommer så lovar han att höra av sig och bättra sig o hela den fadderullan.. Men så går det allt mellan 1 vecka till någon månad o så är han borta igen. 

    Dock så träffar sonen dom flesta i hans släkt på annat sätt, så farmor o farfar är väldigt intresserade av umgänge. och undrar själva hur deras son tänker.   
  • Anonym (flo)
    Kjell2 skrev 2013-04-25 10:11:09 följande:
    Försök få till ett fastställt umgängesschema via FR. Då har du full möjlighet att säga stopp för allt utanför schemat.

    Sen kanske du inte ska förvänta dig att han tar sina tider varje gång eller plötslig börjar ringa och engagera sig. Men du kommer i alla fall få lite mera struktur.

    Även i övrigt har du möjlighet att säga nej men kanske inte på allt. Kommer han med kort varsel och vill träffa sonen när ni ska iväg på något så kommer det inte hållas emot dig om du då säger nej.

    Ja det är nog värt att prova. Men som du säger så bör vi nog inte räkna med att han sköter det till 110 %.
    Bra att veta. Tack för ditt svar! {#emotions_dlg.flower} 
  • Anonym (flo)
    Anonym (A) skrev 2013-04-26 09:34:15 följande:
    Det lät som om du ville strunta i pappans önskemål om umgänge. Beklagar att jag förstod fel.

    Hur kan han ge dig något han aldrig haft? Det förstår jag inte.

    Vad bra att den relationen finns kvar.

    Nej jag struntar verkligen inte i deras umgänge. Men en pappa som bara vill ha det i korta perioder börjar störa oss nu.
    Det blir svek på svek hela tiden.

        
Svar på tråden Strul Pappa