Hur ska jag hantera mitt resultat på KUB-testet?
Tidigare i veckan var vi på KUB-test. Det var dagen 12+5. Vi har haft det jobbigt på vår resa mot ett barn, och har tidigare haft hela tre missfall... Efter det tredje tog det nästan ytterligare ett år innan jag blev gravid igen. Den här gången har allt fortlöpt väl till vår stora glädje!
Så till KUB-testet. Jag har grubblat i veckor på om jag verkligen skulle göra det. Jag är en "tänkare", och var orolig för att hamna i ett "moment 22", alltså komma på hög risk, och behöva fundera över fostervattenprov. Så här i efterhand önskar jag innerligt att jag inte gjort testet.
Allt såg bra ut på ultraljudet! Fostret var stort som i 13+, så bm trodde kanske att jag gått några dagar längre än vad vi sa... Jag har haft stenkoll på alla "senaste mens-dagar", så jag tror inte det, men så var det iallefall. Man såg ett tydligt näsben, vilket tydligen är positivt, fostret rörde armar, händer, ben och fötter. Vi fick lyssna till hjärtat som lät fint, och nackspalten var 1,6 mm. Vi var överlyckliga!!!! Men sen skulle vi sitta och vänta ett tag på att det i kombination till mitt blodprov skulle analyseras. Och mitt blodprov var inte bra!!!! Mitt grav-hormon var 1,25 MoM, och mitt PAPP-A endast 0,3. Efter vad jag förstått ska båda vara runt 1. Så detta drog ner mitt resultat till 1:39 att fostret har ds. Riskerna för dom andra kromosomförändringarna var över 1:1000.
Vad hade ni gjort? Ska vi gå vidare med fvp, TROTS risken för missfall??? Jag vet - risken är liten. Men den finns. Jag har haft upprepade missfall. Det drabbar också ca 1 på 100, så jag vet allt för väl att den där 1 procenten - det kan vara jag. Och då Kan det vara ett missfall av ett friskt foster.
Vad har ni för erfarenheter av KUB, och kanske framförallt blodprovet? Jag behöver diskutera det här för att komma fram till vårt egna beslut. Jag vill höra andras åsikter, och hur ni har, eller skulle ha, gjort.
Tack på förhand : )