Så där ja..
Nu har vi separerat..
Har flyttat till en lägenhet, 8 km från huset. Har officiellt bott här sen 1 juni, fast flyttade in veckan innan.
Barnen verkar tycka det är helt ok att bo här, de kände en kille sen tidigare, och har hunnit få flera andra kompisar som bor runt omkring oss. För dom verkar det helt naturligt att bio på två ställen.
Visst kan det komma bakslag, det väntar jag mej nästan, men så länge allt flyter så äör jag nöjd! Blir det problem sen, löser jag det då!
Än så länge bor de mesta dels hos mej, pga att pappan jobbar skift med mycket tidiga mornar alternativt sena kvällar. Men längre fram i sommar blir han arbetslös så då blir det varannan vecka.
Lite strul har vi ju haft under resans gång, småtjafts om smågrejer, men mestadels har det flutit på bra.
Har delat upp tillgångarna mellan oss, både ekonomiskt och materiellt. så där är vi kvitt.
I dagsläget får jag hela barnbidraget, eftersom de mest bor hos mej.
Båda ser till att barnen har hela och rena kläder, men dyrare inköp, som cyklar och sånt delar vi på.
Vi umgås ju inte direkt längre, men idag kommer han faktiskt hit för att följa med mej och barnen och se på fotboll.
Han tycker även att vi ska hitta på saker i sommar med barnen, men jag vet inte.. Känns ju konstigt att åka iväg med honom nu.. Men vi får se. Kanske tar en dagstur någonstans..
Tack för era tips i alla fall!
Och fortsätt gärna med det!
Man kan aldrig få för mycket av goda råd!