Vuxendiagnos - vad händer?
Hej alla kloka!
Jag undrar vad som händer om man får en asperger / autism-diagnos som relativt högfungerande vuxen?
Som många här vet så har jag en son med autism och är väl påläst om diagnosen. Jag har mycket goda själ att tro att en kvinnlig släkting har en odiagnostiserad asperger / autism diagnos. Hon är 45 år och bor med sin syster. Hon har aldrig haft en vän utanför den närmaste familjen. Hon har haft ett jobb en kort period. Hennes mamma, numera pensionär, betalar det mesta utöver det hon kan få i olika omgångar av arbetslöshetsersättningar.
Mamman och systern tror också att hon har ett funktionshinder. Hon är svår att leva med med aggressiva utbrott osv. Nu har mamman tagit upp att hon tycker att hon kanske borde utredas. Hon vägrar och blir bara arg och ledsen. Känner sig inte annorlunda säger hon. Dessvärre är situationen ohållbar som den är eftersom det tär på mammans ekonomi, och dessutom har min släkting reumatism sen barndomen, men har i vuxen ålder vägrat gå till läkare och blir allt sämre och behöver allt mer stöd från sin mamma och syster. Hon tar helt enkelt inget ansvar för sin ekonomi, sin hälsa, sina olika fobier eller sina aggressiva utbrott. Familjen tassar på tå runt henne och har väldigt invanda mönster som de nog har svårt att bryta på egen hand.
Mamman är rädd att en diagnos skulle synas när hon söker jobb, om hon ska ta försäkringar osv. Men inte kan en eventuell arbetsgivare få reda på något sånt om man inte själv vill? Vad kan man få för praktisk hjälp med tex försörjning och arbete om man får en diagnos som vuxen?
