Stackars barn skrev 2013-05-27 21:32:04 följande:
Det var ju inte så himla länge sedan ni skildes och du har redan en ny sambo som dottern redan är väldigt fäst vid... Låter som att du haft ganska bråttom, kan inte det vara en del i varför dottern mår dåligt? Tänker att det vore schysstare mot barnen att låta dem vänja sig vid att föräldrarna skiljt sig och vid att bo vv. Först långt senare introducera en ny partner för barnen. Klart det är jobbigt för barnen att se sin mamma ersatt hos pappa. Enligt barnpsykologer brukar barn bråka/agera ut mer hos den/dem de är mest trygga med, antar att det är så mamman tänker om dottern visar dåligt mående när hon kommer från dig.
För barnens skull måste man ju även rannsaka sig själv och sin egen del i hur deras liv ser ut och hur de mår.
Min dotter är nu 19 år gammal och jag har bott ensam med henne hela tiden (det var jag som kastade ut hennes far så ingen svartsjuka från min sida.)
Hon har väldigt sporadisk kontakt med sin pappa och har t ex aldrig sovit över hos honom, men de har ändå haft kontakt genom åren.
Hon tackade nyligen mig för att jag inte dragit in någon ny man i vårt liv. (Jag har haft några "pojkvänner", men det har aldrig blivit riktigt allvar av det hela)
Hon tycker helt enkelt att det är jätteskönt att inte jag blandat in någon (eller några) ny i vårt hem.
Jag säger inte att man inte ska kunna hitta någon ny att flytta ihop med, men man ska nog ta det väldigt lugnt och tänka på barnen och hur de uppfattar det. Vad är det egentligen för fel på att vara särbo? Funkar inte rent praktiskt för alla, men säkert i många fall där man nu inte ens överväger det för att man "vill vara tillsammans hela tiden om man är kär". Tänk på barnen. De borde vara er första prioritet och inte er nya kärlek. Speciellt inte bara någon/några månader efter en uppslitande separation.
