Universitetsutbildad hemmaförälder?

Jag skulle ha siktat på att få klart min grundutbildning, men lagt doktorandplanerna på hyllan. Doktorandstudier/forskningsarbete kräver ju (i alla fall för de flesta och i alla fall periodvis) ett rejält engagemang och nu har du knappt möjlighet att fokusera på grundutbildningen. Det låter mastigt att ge sig in i detta i det här skedet. Du skriver själv att du känner starkt inombords att du vill sakta ner - lyssna på det, är mitt råd. I alla fall för mig är det så: känner jag något i maggropen så brukar det betala sig att lyssna till det. När det gäller det proffessionella livet så går det oftast fler tåg, och går det inte fler identiska tåg så går det andra, spännande tåg längre fram.

Men: däremot så hade jag nog försökt få det där sista året på grundutbildningen överstökat. Det är itne så att din man kan gå ner i tid (det har han ju faktiskt rätt till) under den period du avslutar dina studier? Att minimera dotterns förskoletimmar bör ju rimligtvis vara bägges ansvar, inte bara ditt. 

Tips på svt.play just nu: dokumentären "L som i Lycka" om fyra kvinnor som försöker lösa ekvationen personlig tillfredsställelse, karriär och familj (eller inte) . http://www.svt.se/dokumentarfilm/l-som-i-lycka