Ta bort bröst i förebyggande

Men varför tror du att du bär på den ärftliga genen bara för att din mormor har/haft de??? Har du testat dig? Min mamma dog i bc och ja genomgår nu en undersökning om ja bär på genen lr ej. Kolla upp d på cancer genetiska mott.

Jag behöver ju inte göra det. Men jag är väldigt rädd att jag gör det. Och tankarna har kommit upp nu då jag börjar närma mig åren då hon fick sin första diagnos. Men ja, det behöver ju absolut inte vara det. Jag ska gå och testa. Men frågan återstår, tar sjukvården kostnaden för det hela om så är fallet att jag bär på den?

Är det cancer genetiska mott. man vänder sig till för att ta prover ang detta? Hittade två telefonnummer. Det ena var till en sekreterare och det andra var till en sjuksköterska.

Det beror nog på vilket landsting man tillhör. Min svägerska bär på en bröstcancergen, och hon fick operera bort rubbet. Hennes mamma, som tillhör ett annat landsting, fick inte operationen. Hennes läkare bedömde det inte som tillräckligt viktigt.

Troligtvis bär du inte på genen TS, men om du vill veta säkert måste du lämna blodprov. Min mamma fick bc som 44-åring men hon har inte den ärftliga varianten, så jag behöver inte oroa mig.

Du kan starta med att kontakta din vårdcentral, de kan skicka remiss till rätt ställe om de inte kan ta bloproverna själva där. Om du bär på genen så är det sannolikt att du får det betalt av landstinget, jag vet att man iaf får det i skåne. 

Jag bor i Göteborg och har en sån gen.utredning på Sahlgrenska mott. Dom tar inga blodprover, går ju inte för mamma dog i de 45 år. Fick första diagnos när hon va 30. Sen kom tillbaka med buller å bång. Spred sej till lever, lunga o hjärna. Ja fick ett häfte där ja fick fylla i hela min släkt o vilka som haft cancer... Sen kallar dom mig om nga månader när forskare o andra kollat o utrett för att se om ja kan ha anlag eller kan finnas i riskzonen. Men d ska krävas endel för att göra de, mer än en som drabbats av bröstcancer eller äggledarcancer ( vilket är samma slags typ) Oro dej inte TS. Det gör inte ja! Men kolla dej för säkerhets skull!

Jag har ju redan som 24 åring (då) genomgått två behandligar för cellfäröndringar i livmodern. Så nog tusan är jag orolig....

Men jag ska kontakta min VC och se vad dom säger. Hade mormor "bara" haft cancer en gång och sen inge mer hade jag nog inte varit lika orolig. Men hon har fått det tre gånger. Sen är hon adopterad, så vi kan inte gräva längre ner på hennes sida heller.

Hej,
Jag har opererat bort mina bröst i förebyggande syfte. Det är inte ett lättvindigt beslut. Min mamma drabbades tre ggr av bröstcancer mellan hon var 38 år och 43 år och hon fick tillsist äntligen beskedet att detta berodde på en ärflig gen, BRCA1. Den ger mellan 60-80% risk att drabbas av bröstcancer och mellan 20-60% att drabbas av äggstockscancer. Efter att jag fött våra barn valde jag att gå till ärflitghetsmottagninge på Karolinska sjukhuset i Solna. Jag träffade Professor Annika Lindblom. Det visade sig tyvärr att jag ärvt genen (50% risk). Beslutet var enkelt för mig - jag ville inte mina barn skulle gå igenom samma jag gjorde när min mamma var sjuk.
Operationen sker på sjukhuset med vanlig sjukhustaxa. De tar bort alla bröstkörtlar och ersätter med ett silikon inlägg. De lägger inlägget bakom bröstmuskeln så att bröstet ska kännas mjukare och man inte ska se kanterna. Visst blir brösten snygga men de är hårdare och man förlorar stor känsel i dem. Det som tröstar än är att man nu löper mindre än 5% risk att få bröstcancer (förmodligen 0%) mot en vanlig kvinna som löper 12%.
Om du är orolig - ring ärftligthetsmottagningen och be om en tid. De hjälper dig med riskbedömning. För att kunna veta om gen finns behövs vävnadsprover från släkting som haft bröst eller äggstockscancer. Även om detta inte är möjligt kan de hjälpa med konsultation.
Lycka till!!!
Kram

Jag skulle absolut ta bort mina bröst i förebyggande syfte om jag hörde till någon riskgrupp för bröstcancer genom ärftlig belastning. Folk dör i cancer och behandlingen är helvetisk. Man vill väl ha ett bra liv och finnas för sin familj så länge som möjligt?? Det känns som ett självklart beslut. Jag skulle inte "inte oroa mig" förrän jag stod inför fullbordat faktum och ett cancerbesked... Fick jag inte operationen genom landstinget skulle jag vända mig till en plastikkirurg, för jag tänker att de borde också kunna göra en sådan operation.