Inlägg från: Anonym (Mitt inre) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Mitt inre)

    Lesbisk??

    Jag är en nybliven mamma, gift med min make sedan 1,5 år tillbaka och... Inser att jag är lesbisk. Tidigare har jag nöjt mig med att säga att jag är bisexuell, men det är inte jag. Det känns inte rätt. Men trots att jag nu VET att jag är lesbisk vill jag vara kvar i detta kärleksfulla äktenskap med min make. Jag älskar honom och han älskar mig. Men jag kan aldrig älska en man, förutom honom... Skulle det någonsin ta slut mellan honom och mig är det tjejer/kvinnor som kommer vara mitt "fokus" om man ska uttrycka sig så. 

    Jag vet att detta låter knäppt, jag vet att det inte alls hör till vanligheterna men... Detta är jag. Och att på allt detta är jag ju också kristen, född och uppvuxen inom pingströrelsen. Hur går allt detta ihop egentligen?! 

  • Svar på tråden Lesbisk??
  • Anonym (Mitt inre)
    Binary skrev 2013-05-21 09:24:42 följande:
    Det gör det inte, men ingen har någonsin sagt att kärlek ska "gå ihop" Den bara är :-P
    Tack.. Bland annat min mamma har anklagat mig för att trampa och smutskasta min tro på Gud bara för att (som hon då trodde) vara bisexuell. Hon blev helt lack på just det, så jag har inte sagt och kommer nog inte säga att jag nu vet jag är lesbisk... 

    Men samtidigt, att jag insett detta gör mig mer förvirrad. Jag vet vad jag vill och jag vet vad jag är, men hur ska jag kunna utforska det om jag är i ett förhållande.. Hm. 
  • Anonym (Mitt inre)
    Quarell skrev 2013-05-21 09:42:20 följande:

    Han kan ju alltid byta kön.
    Då skulle han inte vara den han är idag, vilket inte skulle fungera för oss. Och då det är HAN jag älskar, så nä.. 
  • Anonym (Mitt inre)
    Quarell skrev 2013-05-21 09:51:28 följande:

    Så du är du inte lesbisk?
    Jo, det är jag. Men skulle han förvandlas till tjej skulle han inte vara den han är idag. Och det är hans personlighet jag syftar på men även i övrigt, jag älskar hela honom. Jag älskar att ligga tätt intill, älskar att älska med honom och så. Älskar helt enkelt honom för hans utseende, kropp, inre och personligheten... Försvinner något så försvinner en stor del av honom. 

    Och är jag då lesbisk anser du då att jag inte kan älska att ha tex sex med honom. Men ska tala om för dig att just med honom är det underbart, det är helt fantastiskt. Men, har fått testa tjejsex också och det var om möjligt mer fantastiskt och mer pirr om man säger så. Har även testat sex med andra killar, när jag var yngre, och jag hatade varje ögonblick. 
  • Anonym (Mitt inre)
    Quarell skrev 2013-05-21 10:42:31 följande:

    Mao är du bisexuell eftersom du kan älska båda könen.
    Nej. Lesbisk. Det är så jag känner mig - alltså är det vad jag är. Lesbisk i heteroförhållande. 

    Kan ta att det är svårt för dig att acceptera en sådan situation. Men det är honom jag älskar, inte könet. Men utan hans manliga kön är han inte han, det förstår du väl? För i en sådan "könsoperation" så blir man, oundvikligt, annorlunda och inte den man tidigare var...  Annars är det tjejer/ kvinnor för hela slanten. 
  • Anonym (Mitt inre)
    Quarell skrev 2013-05-21 14:29:40 följande:

    Du lever ju ihop och älskar en man?
    Ja, men som lesbisk. 
  • Anonym (Mitt inre)
    Anonym (Lesbisk) skrev 2013-05-22 22:05:07 följande:
    Jag tror du är lesbisk och behöver träffa en kvinna! Precis så som du känner nu kände jag innan jag träffade den tjejen jag lever med idag och förmodligen kommer vara med hela livet. Det är helt annorluna att vara med en tjej. Närheten, förstående, känslor, ALLT!
    Ja. Jag vill ju det. Och för att på ett sätt göra Quarell "nöjd" så älskar jag ju min make men inte sådär himlastormande. ;) Och jag reagerar inte ens när han går ut och träffar killar (han är bi), så jag känner att på den fronten så är det helt grönt - att det ju inte blir så ofta som han och jag har sex, så självklart ska han ändå få "sitt". Men sex med en tjej... *ler* 

    Har nu en dotter på 7 veckor så kommer inte lämna min make om inget drastiskt sker, då jag ändå älskar honom.  
  • Anonym (Mitt inre)
    Anonym (Isammasits) skrev 2013-06-03 21:40:19 följande:
    Jag känner igen mig jätte mycket i det du skrivit. Jag själv har nästan bara varit med killar på ett sexuellt sett innan men samtidigt känt att jag dragits till tjejer. Jag har aldrig varit tänd på killar. Men, jag förnekade allt och började lite lätt med att erkänna för mig själv att jag var bi när jag var 15-16 år. Och under den tiden träffade jag en kille som fick mig att må bra, som jag kände mig trygg med. Men sedan blev det tydligare att jag faktiskt inte gillar killar, förutom min kille(men bara känslomässigt). Jag är näst intill äcklad av honom till och från, på grund av hans kön. Men samtidigt älskar jag honom och är trygg med honom. Och han vet om allt och jag behöver inte längre lotsas som att jag blir tänd av hans kropp eller av saker han gör. Vi har sex ändå, för oavsett så behöver jag bekräftelse och också den stimuleringen. Men kåt får han mig sällan att bli.

    Men det är så svårt för nästan ingen förstår hur det går ihop. Men personligen tror jag inte att sexualitet och känslor alltid hänger ihop. Man kan ju liksom vara tänd på någon utan att vara kär? Varför kan man inte vara kär i någon utan att tända på personen? Fast i ditt fall så är det sexuella känslor för din man..? Men det kan man faktiskt förstå lite också, för ni har byggt upp något under eran tid. Så allt ni någonsin upplevt finns ju kvar och kanske är det därför. Sen så är det väl lite som i mitt fall, tryggheten kanske?
    Åh, det satte verkligen ord på mycket som jag känner. Och jag kan ju säga att visserligen tycker jag om att ha sex med honom - men kåtheten kommer av att jag tänker tex på annat. Mycket sällan som det blir orgasm och sådant. Tryggheten och tilliten till varandra tror jag absolut spelar stor roll i mina känslor i allt. 
Svar på tråden Lesbisk??