Han kränker mig, psykisk misshandel?

Vet inte hur jag ska börja..

Jag är gift med en man som är ca 10 år äldre än mig. Tillsammans har vi två barn. En som är 4 år och en som snart är 1 år. Jag är även gravid med tredje barnet i v. 18.

Ända sedan vi träffats har det mesta varit på hans villkor. Det är han som har bestämt vad som ska göras, vad jag ska "tycka". Säger jag något som han inte håller med om så undrar han hur jag kan tycka så eller om jag är helt "kokko" som tänker så. Det borde jag ju fatta att det är helt fel. Eller om jag råkar ställa en fråga som han tycker att jag borde veta så hånar han mig bara och svarar något tyket, så jag blir inte mycket klokare av det svaret..

Jag sköter det mesta här i hemmet. Är med barnen på dagarna, har alltid maten klar när han kommer hem, ser till att han får lunch med till jobbet, sköter hans barn sedan ett tidigare förhållande (läser läxor, hämtar på skolan, fixar aktiviteter mm). Ändå gnäller min man att jag är lat och att det är så stökigt hemma och att jag förmodligen bara surfar på internet hela dagarna. 

Han hånar mig att jag blivit tjock och har feta lår (har gått upp ca 2 kg denna grav och jag var smal/underviktig innan). Detta gör mig ledsen eftersom jag har problem med min vikt. Jag har tidigare varit på behandling för ätstörningar och är väl egentligen inte helt fri från det. Påpekar för honom flera gånger att jag blir ledsen när han säger så, men det går tydligen inte in hos honom.

Jag får ingen uppskattning alls. Han säger sällan att jag är fin osv. Om vi ska iväg på något och jag fixat mig lite extra så måste jag fråga "är jag fin nu?" "duger jag såhär?". Jag vet att jag är skitsnygg för jag får höra det från många andra men det är ju från sin egen man som jag vill höra det från.

Han svarar aldrig ordentligt när jag frågar saker. Tex vad han gjorde innan jobbet. Antingen svara han "hurså?" eller "en grej" eller "varför undrar du det". När jag förklarar varför jag vil veta, tex att jag är nyfiken på hans lliv, vill ha en samvaro med hono0m etc. så varar han bara att "det behöver du inte bry dig om, jag fixade en grej bara" (Det kan vara något så löjligt som att han var på byggaffären och köpte skruv... )

Frågar man hur lång tid något tar (tex på helgen om han ska åka till jobbet och fixa något) så säger han bara "det tar den tiden det tar". Jag frågar tillbaka om det tar en eller tre timmar, så svarar han bara "ja, nån stans där emellan". Jag tycker det är bra att veta för jag sitter inte hemma en hel lördag och väntar på honom när jag hellre kan göra något med barnen.

Jag är så trött på honom och hans beteende. Han har ingen förståelse för mig. Speciellt inte nu när jag är gravid och är trött. Då tycker han att jag gnäller och att jag minsann ska tänka på hur det blir sedan när den nya bebisen kommer..     

Angående bebisen så är han väldigt noga med att påpeka för alla att han minsann inte vill ha några mer ungar och att det där får jag ta hand om och att han inte är noga med barn. Ni som undrar så har jag inte lurat till mig detta barn. Vi skyddade oss inte och han visste det. Lika mycket hans ansvar. Jag försöker hålla modet uppe och säga saker som att det ska bli kul att gå på ultraljud, kul när den kommer osv. Får bara till svar lite hånfullt att det inte är så jävla roligt... Han skojar lite fast ändå inte.

ag kan fortsätta i all evighet att räkna upp exempel på hur han beter sig. Vi har inte så mycket gemensamt längre. Mina känslor för honom svalnar allt mer. Jag är bara ledsen hela tiden för hur han behandlar mig. Har tagit upp det med honom så många gånger och han ber om ursäkt och lovar bättring. Det blir bättre några dagar men sedan faller allt tillbaka igen. Nu är jag så trött på detta att jag bara vill dra från allt. 

Vi har inte sex så ofta ängre, kanske en gång i veckan. Eftersom vi aldrig kommer i säng före 12-01 så är jag så trött jag somnar bara jag tänker på kudden. Han hånar hela tiden mig för att vi inte har sex och att "mig kan man inte ha till något" "det är synd att det inte går att använda dig som man ska".  Han hotar med att om det fortsätter såhär så får han hitta någon annan som han kan ligga med..  Försöker ofta att vi ska lägga oss lite tidigare men han vill se klart på tvn och jag får gärna gå och lägga mig om jag är så himla trött... 

Vill just nu inget hellre än att skilja mig och flytta. Men vill inte göra något förhastat med tanke på barnen. Jag har ingen inkomst och noll i SGI så det blir tufft, speciellt eftersom jag är gravid också..   
Vet inte hur jag ska göra med allt, hjälp!!!