Borderline

då det är så pass nytt för personen i fråga så hjälper det ej mkt tyvärr att fråga denne. denne vet ej riktigt själv. men jag behandlar inte min partner annorlunda än nån annan pga diagnosen. personen i fråga är ju ff densamma. 

när dalarna kommer och denne blir väldigt nere och vill ge upp vägrar jag ge upp, kämpar för två isf. För jag vet att min partner mår bra emellanåt med och att denne kanske ej tänker riktigt klart (eller hur man nu ska uttrycka det) när denne mår dåligt.

jag har "offrat" mkt skulle många kalla det, för denne person. för mig är det ej att offra utan att visa att jag älskar, vad jag känner och vad jag vill. jag sopar undan mkt av min egen grund (utan att för den skull bli otrygg själv) och flyttar från familj, etc, enkom för denne person. för att vara nära, finnas till (det har inte med diagnosen att göra).

du har ej tips på nån blogg lr länk som kan vara bra att kolla upp? tack för svar

jag vet att man ej kan lr ska jämföra. men om flera personer med samma problematik berättar hur de känner får man oxå reda på olika sätt det kan upplevas och därmed kanske hitta lättare vägar.

jag vet att min partner ibland vill att jag bara ska kunna sitta och hålla om utan att egentligen säga lr göra nåt. just nu går det ej pga avståndet så vi ses varje helg. men jag flyttar om ett tag och då kommer jag kunna göra det mkt lättare. tydligare kunna visa att jag finns, ej viker undan.

tips på hur jag kan söka på youtube för att sortera ut det bra från det dåliga. vet du hur jag kommer i kontakt med såna där grupper? får jag fråga vilken län du bor i?

tack för att du delar med dig. 

Hej kära du.

Jag är en tidigare feldiagnoserad bordeline.

Men jag gick DBT och det hjälpte mig extremt mycket - då jag lixom den du talar om - har mycket problematiskt baggage. Den enkla förklaringen till mina "bordeline-symptom" va att jag inte lärde mig essentiella saker under de turbulenta och problematiska åren. (13-21 års ålder)

På dbt:n får man lära sig de saker som man helt enkelt i normala fall lär sig succesivt under sina utvecklingsår.
Även innom borderline är det varierande hurvida problematiken påverkar det vardagliga livet. Vissa är fullt fungerande personer - som inte kan hantera nya/intensiva händelser. såsom ett dödsfall kan trigga igång en suicidal period för en borderlinepersonlighet. Det är så himla olika från person till person.

Hur som helst. Råden jag kan ge dig är att undvika ironi och dyl. Det kan för många vara extremt svårt att tyda.
Var klar och TYDLIG när du talar om något problem eller om du har en önskan.

Var validerande gentemot personen.
Validerar du personen så blir det inte en vägg att tala med.

Ha empati - men tyck inte synd om denne!

Ha tålamod och gör dig öppen som en bok när det gäller att förklara varför du reagerar eller tycker på ett visst vis. Lämna små möjligheter till missuppfattningar.

En borderline kan ha extremt svårt för kritik. validera- validera-validera-

Ett annat knep om problem uppstår är att försöka få denne att se saker utifrån. vad skulle denne tycka och tänka om det hände någon annan. Vilka råd skulle denne ge dig - i en omkastad situation.

Fråga hur denne önskar bli behandlad i en knivig situation - önskas det time out?
Va oxå tydlig med din önskan vid tex -ett gräl. Vill du diskutera i stridens hetta? eller vill du ha tid att lugna ner dig? Hur fungerar du bäst i en knivig situation.

Att vara självmedveten är A och O. Och det är oftast självmedvetenhet man lär sig i DBT:n. samt att man ökar acceptansen till andras beteenden.

En sak till. Du säger att du vägrar ge upp samtidigt som jag uppfattade det som att allt är nytt.

Jag var precis likadan. Men även den starkaste muren kan brytas ner och så blev det med mig. Ni är nykära och då klarar ni allt. Sen är det högst individuellt hur både du och din partner kommer fixa allt när vardagen tränger på. Det kanske kommer funka jätte bra. Jag hoppas det!

precis, tack! jag vet att det finns djupa dalar med och vill som sagt gärna höra båda sidor. men ej bara det negativa