Anställd som alltid är borta

Men att anställa en man är verkligen ingen garanti för att personen inte kommer vabba eller vara hemma med barn. Min manliga kollega tar all vab och är borta 5-10 dagar varje månad... Och det är ju egentligen vabbandet som är det stora problemet, under lång föräldraledighet kan du ju precis som du gör ta in en vikarie. Så det blir nog till att bara anställa kvinnor som passerat klimakteriet och vars barn är typ tonåringar, eller män som har stabila förhållanden med en kvinna som passerat klimakteriet och har stora barn... Har förresten ett antal manliga vänner som tagit ut mer föräldraledighet än sina fruar!

visa henne att du har räknat ut i snitt hur mycket hon har varit där under sin anställning och att situationen är totalt ohållbar. pratat i varje fall med henne. jag har själv två små barn och min arbetstid har inte ens i närheten sett ut så med vab osv. hennes man tycker man ju kunde ta lite mer ansvar. men jag förstår till fullo att det är otolererbart

Dela VAB med partnern?
Om det finns möjlighet, jobba hemifrån?
Om det finns släktingar, ta hjälp av dem?
Skaffa en barnflicka?
Fortsätta vabba ofta och acceptera att man inte anses vara nån att lita på = tråkigare arbetsuppgifter och sämre löne- och karriärutveckling.
Givetvis måste arbetsgivaren acceptera en del vabbande, det ingår liksom.
Men blir det flera gånger i månaden, tja, då är man illa ute.

Jag tycker inte tjej 2 har dålig arbetsmoral för att barnet är sjukt utan för att hon inte ens försöker att hitta en lösning till exempel att jobba hemifrån.

Tycker jag inte, varför sjunka till en sådan hemsk nivå, två fel gör det inte mer rätt! Tacka då nej till att vara referens, ärligare mot både henne och dig själv!

Var det menat till mig? Jag hade inget arbetsledaransvar. 

?
Varför citerade du mig?

Då får man säga upp sig.

Utan arbete blir man ändå sen när man sänkt företaget i botten. Det är extremt egoistiskt när det handlar om ett såpass litet företag som i ts!

Man kan inte jämföra rakt av. Jag har kollegor med lika många barn som knappt vabbat alls, deras barn har inte varit sjuka lika mycket. Sen så beror det ju på sjukdomen samt hur ens barn är om det finns tid till att jobba hemma.

Planerat eller ej så är det extremt egoistiskt.

Om företaget går i botten (vilket faktiskt kan hända på ett litet företag) så står ts anställda där utan arbete i vilket fall som helst. Skillnaden är att hon då dragit med sig sina kollegor och sin arbetsgivare i samma situation.

Hon arbetar ju inte och försörjer sig, det är ju det som är problemet här!