Inlägg från: Anonym (lider med dig!) |Visa alla inlägg
  • Anonym (lider med dig!)

    pappa UTAN barn

    Jag lider verkligen med dig! "Vi" kämpade med sambons ex i många många år innan vi gav upp. Tyvärr skriver du på helt fel forum, här får pappor bara skit om de väljer att "ge upp" och ingen har förståelse för att livet inte är svart eller vitt och att det finns gränser för hur mycket man orkar. Ibland går det bara inte. Jag hoppas dina barn kommer till dig så småningom och att de förstår vad som hänt. Vi väntar på att sambons barn ska förstå, men än så länge tar de mammans parti i allt. Inte många år kvar innan de är vuxna och kanske kan få lite distans till allt och förstå att det var deras mammas val att ta de från "oss" och inte vi som inte vill ha dem!

  • Anonym (lider med dig!)
    Pappautanbarn skrev 2013-06-01 23:20:41 följande:
    Jag visste skostorlek, klädstorlek. Det var mig den äldsta ropade efter på nätterna vid mardrömmar och inte kunde sova. Jag sövde på kvällarna. Jag lämnade och hämtade på dagis. Det var med mig den äldsta åkte på åkgräsklipparen. Även om vi inte gjort dessa saker skulle jag då inte haft rätt till barnen?? Jag var alltid hemma när dom sjuka för den delen, så dina jävla skitinlägg kan du dra någon annanstans med.
    Min sambo visste också allt om sina barn, var den som vabbade och tog sjukhusbesök medan mamman satsade på karriären. Han fick rätt flertalet gånger i domstol, men vad hjälpte det när det väl kom till kritan? Inget! Pappor är helt enkelt inget värt.
Svar på tråden pappa UTAN barn