• HetSnubbe

    Vi som lever med en partner som aldrig tar initiativ till sex - Här stöttar och peppar vi varandra!

    Att leva utan sex är att dö sakta. Jag och min fru har aldrig kunnat ha fullbordat samlag och det har gjort mig otroligt bitter vid vissa tidpunkter. Att skiljas har jag aldrig velat, även om många tycker att det vore enklast. Hon är den bästa kvinnan som finns även om det så klart finns dåliga och jobbiga dagar även utanför sängen.

    Det största problemet är väl att när jag blir besviken så blir hon ledsen och börjar känna sig dålig för att hon inte kan tillfredsställa mig. Det gör att hon inte är alls sugen på att ens kramas och pussas eller något som kan kännas intimt. Det gör att jag är ännu mer besviken och arg att det aldrig blir något. Jag förstår situationen men då kommer vi till mina känslor...

    Jag kan tycka att det är hennes problem med att det gör ont osv. Hon måste ta initiativet till att hitta lösningen. Jag har verkligen försökt under de åren vi har varit gifta, men det är otroligt svårt. Hon tycker att jag ska vara mer delaktig i lösningen. Jag frågar hur jag kan hjälpa, men hon har inga svar. Jag försöker mitt bästa, men det fungerar aldrig. Vi smeker varandra till orgasm och det är ju trevligt, men jag vill ju ha "riktigt samlag".

    Under de senaste månaderna har vi lyckats komma längre än de första 8 åren. På något sätt har hon börjat slappna av och börjat vänja sig vid tanken att vi måste få till det väldigt snart innan jag inte klarar det längre. Det gör mig glad, men ibland känner jag ändå att det borde ha kommit mycket tidigare. Jag vill inte förstöra den positiva känslan som nu infunnit sig, så vi försöker och jobbar vidare.

    Jag har ett otroligt sug efter sex och vill ha sex minst en gång om dagen. När det var riktig kris för ca ett år sedan så pratade vi igenom allt ordentligt och berättade för varandra vad vi behövde för att kunna fortsätta. Vi vill verkligen få det att fungera. Jag vet att hon verkligen vill få det att fungera och det älskar jag hos henne. När jag ser att hon, trots att jag inte alltid är den bästa mannen i världen, vill vara med mig och stöttar mig, blir jag rörd och vill ta hand om henne.

    Här är några av de saker vi sa att vi behövde... Hon ville att jag tog initiativet och ledningen i familjen och inte alltid sa "för mig spelar det ingen roll", utan planerade saker och gjorde saker för oss och henne. Jag trodde väl att hon blev glad av att hon fick sin vilja varje gång, men även de gånger hon protesterar mot mina förslag så vill hon att jag insisterar och genomför sakerna på ett trevligt och vänligt sätt. Sådana saker var viktiga för henne. Hon ville även att jag tog initiativet till sex oftare. Jag ville att hon skulle tänka mer på sex och försöka fundera på vad hon vill och vad som gör henne upphetsad och att hon berättar det för mig så att jag vet. Det gör mig upphetsad att veta att jag tillfredsställer henne. Jag berättade även att jag har ett stort behov av sex och att jag önskade att hon var mer "villig". Jag använde väl inte det ordet, men ni förstår säkert vad jag menar. Jag har väl alltid varit dålig på att be om sex, men lovade att bli bättre på det.

    Resultatet... Vi har det mycket bättre även om fullbordat samlag fortfarande inte har fungerat. Vi har dock gjort stora framsteg på den fronten, som jag skrev ovan. Jag ber om sex och hon ställer upp 80% av gångerna om hon inte har mens eller är supertrött. Det gör att jag uppskattar henne ännu mer. Jag känner att hon bryr sig om mitt välbefinnande mer än förut eftersom sex är så viktigt för att jag ska må bra. Hon är mycket gladare och när vi väl haft smeksex så gillar hon det.

    Nästa steg är att få igång fullbordat och att även få till ett mer intressant sexliv. Det känns väl en aning mekaniskt vissa gånger. Med mer intressant menar jag kanske längre sessioner där det inte bara handlar om att få utlösning utan att njuta och verkligen "kittla" varandra under en längre tid. Då blir även orgasmen mycket skönare för båda. För att det ska fungera måste jag se till att inte sitta framför datorn eller TV:n och slösa bort hela kvällen. Det är lätt hänt och sen är hon för trött och även jag känner att det är lite stressat för att nästa dag inte ska vara totalt förstörd eftersom vi är trötta. Jag måste även sluta att jaga underhållning och roliga saker att göra under helgerna och bara sätta av tid för varandra. Vi har haft en halvdag i veckan då vi inte planerar något med någon annan och bara får prata positiva saker och inte ta upp problem eller saker som vi måste eller vill göra utan bara prata glada saker som inte för med sig massa måsten. Det har varit väldigt bra och avslappnande. Vi har ätit ute, gått på bio och mycket mer. Vi har inte haft sex varje gång, men de gånger det blivit av har det känts mycket mer lugnt och avslappnat och mysigt på alla sätt. Nu har vi väl halkat tillbaka till gamla rutiner igen, men jag vill försöka ändra på planerna igen så att vi får tillbaka vår "pardag".

    Att prata om sex och problem är alltid en bra grej, men bär det kommer till kritan så är det så otroligt svårt. Det är ändå viktigt att försöka göra det innan det är för sent och man blir bitter och trött. Hjälp den andra att förstå vad du behöver för att fungera, men ännu viktigare är att se till att du verkligen förstår vad din partner vill ha och se till att ta hand om den biten först innan du börjar "kräva" saker. Jag tycker ändå att man kan kräva att få sex i ett förhållande. Det är, som någon skrev, en av de största skillnaderna mellan vänskap och ett intimt förhållande.

    Jag hoppas att detta kan hjälpa någon därute.

  • HetSnubbe

    Jag har haft en del flirtar med andra, men det har alltid känts fel. Även när det är riktigt svårt, så är det ofta bättre att hitta en lösning. Att lösa problem är en LÅNG process. Att riva ner det man byggt upp går fort, så jag tycker att det är bäst att försöka låta bli att förstöra genom vänsterprassel eller liknande.

    Det finns många teorier om varför den andra inte är intresserad av sex. Jag har alltid haft svårt att förstå varför kvinnor inte verkar vara intresserade av sex i samma grad som män. De påstår gärna att de är minst lika intresserade, men efter ett par månader eller år i ett förhållande så är det inte lika viktigt längre. Män trånar efter frun och vill gärna ge henne allt. Jag har hört någon säga att ett av de tydligaste sätten män visar sin kärlek på är genom att ha sex med sin fru. Det kan så klart variera och vissa män är endast själviska. Att en fru inte uppskattar det är synd och skadar förhållandet eftersom mannen känner att hans kärlek inte är värt ett skit.

    Jag tror att män som inte är intresserade antingen inte gillar sin fru eller så har de ett annat sätt att få utlopp för sina sexuella lustar. De anledningar jag kan tänka mig att en man inte tycker om sin fru är ofta att han känner för mycket krav men väldigt lite uppskattning för det han gör. Det kallas ibland gnäll. En kvinnas klagande är bland det jobbigaste en man kan tänka sig. Han vill ju att hon ska vara glad och nöjd. Hon kanske bara ventilerar sina tankar och vill få lite medlidande eller medhåll, men vi män tar det som att det är något vi har gjort eller missat att göra som gör att kvinnan är så otroligt olycklig. Både mannen och frun måste kunna förstå varandras sätt att kommunicera. Mannen måste ge henne ett verkligt lyssnande öra och kvinnan måste ge mannen beröm för allt det han gör bra och inte bara använda honom som en "klagomur".

    Det andra att män får utlopp för sina sexuella begär på annat håll tror jag, i dagens samhälle, väldigt ofta beror på porr. Det är ett känsligt ämne som det råder väldigt delade meningar om. Personligen tror jag inte det hjälper ett förhållande att en eller båda tittar på porr. Det gör att man blir lite mätt på sex och bara lever i sin egen fantasi. Man kan få en förvriden bild av vad sex ska vara och sätter sina krav efter det. Frun är inte tillräckligt kåt, flexibel eller experimenterande längre, så man letar vidare efter nya saker inom porr och kanske tillfälliga sexuella förbindelser med någon halfull brud. Visst kan vissa tycka att det är inspirerande, men ofta koncentrerar man sig för mycket på sex och hur häftigt det alltid måste vara. Det ska alltid vara spännande och med flera personer på alla möjliga konstiga ställen och positioner. Det är ungefär som alla skänhetsideal. Vi har sex på ett sätt som vi blivit itutade från porr. En syn som spridits av några få kåtbockar. Har ni någonsin sett en dokumentär om någon inom porrindustrin? Det är inte en speciellt frisk person. Det är han/hon som formar din syn på hur sex ska vara. Alltid en väldigt självisk syn där mina behov måste tillgodoses. Att försöka ge den andra något är inget som det fokuseras på speciellt mycket, om alls.

    Visst har folk alltid testat nya saker, men ett stort konsumerande av porr tror jag personligen skadar ett förhållande som är grundat på mer en sex. Ett lycligt förhållande är inte baserat på passionerat sex även om det är en väldigt central del i ett förhållande. Som sagt, detta är ett känsligt ämne och jag tror att många säkert vill protestera. Det här är bara min egen uppfattning. Andra kanske tycker att porr är något bra. Det får stå för dem.

    Jag ber redan nu om ursäkt om någon känner att dessa åsikter inte stämmer, men jag hoppas återigen att det kanske kan vara till någon hjälp för någon.

Svar på tråden Vi som lever med en partner som aldrig tar initiativ till sex - Här stöttar och peppar vi varandra!