Det är knappast något nytt, tvärtom är det väl en betydelseförskjutning med mycket gamla anor.
Ett odöpt barn ansågs ju förr vara typ lovligt byte för alla onda makter, och som jag förstått det så var det då lite farligt att använda dess namn öppet (jämför med dagens föräldrars något mer realistiska farhåga att namnmössor gör barn enklare att röva bort!). Därför offentliggjordes namnet först vid dopet.
Dessutom var också först efter dopet som namnet skrevs in i kyrkböckerna, dåtidens folkbokföring. Att döpa sitt barn då, var helt enkelt lite som att skicka in namnblanketten i dag - även om du kallar ditt barn Pelle, så heter han det inte officiellt innan Skatteverket har fått uppgifterna.
Namngivning och dop blev alltså helt enkelt så starkt förknippade med varandra att folk började se på dopet som en namngivningsceremoni. Och eftersom alla barn döptes, så var det väl inte direkt någon som invände. I modern tid, när allt färre barn faktiskt döps, däremot ... Men bruket av "döpa till NN" är så etablerat att det bara är bortkastad tid att uppröras över det.