Vän som inte förstår min sorg

Tråkigt att ni kämpar och längtar efter barn. Förstår att det är jobbigt ha nån som kommer med så klantiga kommentarer. Kan du inte helt enkelt säga ifrån nästa gång att "jag blir faktiskt ledsen när du säger så här". Kanske det tar mer än om du tappar tålamodet och ryter ifrån?? Kram

Nä vet du vad. Jag tycker inte att du ska öppna upp dig för henne och försöka förklara den sorg du känner över barnlösheten. Hon kommer i vilket fall som helst inte att förstå dig och kommer kanske, troligtvis, fortsätta med sina kommentarer trots att du blottat en känslig del av dig själv.

Jag tycker du ska hålla sorgen för dig själv och prata med dina andra vänner som inte försöker tävla, trycka ned eller håna dig. Tror att du bara skulle bli mer sårad av att hon fortsätter (om hon skulle fortsätta) trots vetskapen.

Jag tycker hon verkar vara lite omogen för sin ålder. Sådär skulle ju en normalt empatisk person aldrig uttrycka sig, oavsett om man själv har lätt att få barn eller inte.

Jag hade nog dragit ner på umgänget med henne ett tag och om hon börjar fråga varför får du väl säga som det är, att du upplever henne som okänslig och klumpig i sina kommentarer. Vill hon behålla dig som vän får hon väl skärpa sig. Om hon inte gör det, så är det ju hennes förlust och inte din liksom. Ärlighet varar längst.

Det framgår inte riktigt av dina inlägg om hon vet att ni kämpar? Ibland kan man ju utveckla en ganska tråkig jargong med sina vänner utan att riktigt vara medveten om hur illa det låter.
Om hon vet hur jobbigt ni har det och ändå pratar som hon gör tycker jag dock att du kan dumpa henne till förmån för dina andra vänner.

Fy vad elakt och omogen hon verkar. Scårt att veta men jag haer nog fortsatt försöka glida ifrån om jag inte skulle vilja öppna mig och visa min sorg. Men hur kan man med att säga så?! Jag har själv rätt lätt stt få barn mem brukar verkligen tånka mig för vart jag sägee de för jag intr vill såra någon.. man ser ju att dom som har barn varit gravida sen hur lång tid de tagit är väl rätt oviktigt? Hoppas ni på något vis oclså får ert barn om de blir biologiskt eller ej. Lycka till och lägg din energi på vänner som är värda den!

Tänker att det naturligtvis måste vara jobbigt och ledsamt för dig att din vän uttrycker sig på ett sårande vis. Naturligtvis ska du uppmärksamma henne på detta.

Något jag också tänker på är att du skriver att du tror att din vän är avundsjuk på dig för att du gjort karriär (för mig är det synonymt med att tjäna bra med pengar) något som din vän inte verkar göra eftersom hon istället blev gravid. Detta problematiserar du inte närmare. Kan det vara så att du tidigare, utan att egentligen mena något illa, uttryckt dig klumpigt om din karriär (och därmed hennes brist på samma)?

Det är nämligen väldigt enkelt när man är ledsen för något att se hur klumpigt andra uttrycker sig, men svårare att se när man själv gör det. Kanske har du sårat henne med? Det bästa för er vänskap är nog att tala ut med varandra om hur ni känner. 

Om ni är så goda vänner borde det bästa vara att prata ut? Tror inte att många som inte varit i situationen att vara ofrivilligt barnlös förstår hur det är. Kan bara gå till mig själv. Min bror och hans fru försökte länge, och tillslut fick de adoptera en dotter. Under tiden som de försökte, frågade man ju hur det gick och liknande. Förstod inte då hur jobbiga just de frågorna är. Nu förstår man bättre... Och det är säkert svårt för de som aldrig varit ofrivilligt barnlösa att förstå de små saker som är jobbiga för oss. Har haft (och har fortfarande) delade känslor när man ser gravida, eller får nyheter om arbetskamrater som blivit gravida eller andra i närheten. Alla förbaskade facebook-inlägg om nyfödda, småbarn, graviditeter... gränsen gick när en vän använde någon app på facebook "följ min graviditet". Då blockade jag henne.  Lycka till iallafall. och förstår hon inte att du blir ledsen, då finns det andra vänner istället. Och lycka till med att bli gravid... vi har försökt i 3 år utan framgång. fick min mens idag, så just idag är det lite deppigt....

Tack för era svar! Skönt att det inte bara är jag som reagerar på kommentarerna och är extra känslig.

Firade hennes ena son i veckan och hon kom med följande kommentarer "nu får du skynda dig så det inte blir för stort glapp mellan våra barn", "tänk, vem kunde ana att du inte skulle ha barn nu? känner du dig inte stressad?" och "hörde du att x ska få barn? hur känns det?". Dessa kommentarer sa hon inom loppet av två timmar på ett barnkalas. Ett barnkalas som jag tycker att det är väldigt jobbigt att gå på i första hand.

Jag blir så ledsen och arg. Ville inte ställa till en scen där så klart men vet inte vad jag ska göra nu. Jag tror jag går på samma linje som jag var inne på tidigare, att glida ifrån henne mer. Det är för känslomässigt jobbigt att vara hennes vän just nu. 

Antingen säger du ifrån omedelbart eller så lämnar du denna hemska människa. Hon är ju ute för att såra dig och att visa sig själv överlägsen av någon orsak. Kanske känner hon sig underlägsen pga jobb och ger igen på något obskyrt sätt. I vilket fall måste du markera. Om du har andra vänner, vilket du ju nämner, ägna dig åt dem istället. Hoppas det löser sig, lycka till!

Tack för era tankar, jag ska fundera över om det kan vara så att jag är extra känslig. Nu hoppas jag att det löser sig smidigare än planerat, jag fick nämligen precis reda på att jag är gravid efter år av försök!!!! Om det går vägen så har vi kanske inte detta problem längre, även om jag står fast vid att hon har betett sig sopigt.