orolig

Jag är logoped och arbetar inom Habilitering med barn med funktionsnedsättning (bland annat autism). Utan att verka allt för pessimistisk så tycker jag att du skall ligga på för att få en remiss till någon form av expert. Det du beskriver är i mina ögon tillräckligt för att man inte skall "vänta och se". Sedan spelar det ju (tyvärr) lite roll var någonstans ni bor. På de större orterna så finns barnneruropsykiatriska utredningsenheter där det finns kompetens att utreda även tidigt (även om åtta månader nog ÄR ovanligt tidigt).

Men: oavsett om det finns utrymme (och tillgänglig kompetens) att ställa diagnos nu eller ej, så finns det ju alla möjligheter att ge lite extra stimulans. Jag läste igenom blogginlägget som unikfamilj har länkat till ovan och: vilka fina tips! Hon summerar på ett jättebra sätt allt jag själv skulle ha tipsat om då det gäller tidig stimulans av kommunikation- och samspelsutvecklingen. Om ni väver in lite av det i er vardag med sonen, då ger ni honom jättefin stimulans, oavsett om han sedan visar sig vara en alldeles "vanlig" kille eller om han blir en kille med lite speciella utmaningar.

Ursäkta att jag missade att svara på detta. De barn/föräldrar jag träffar som är så små har ju oftast inte "bara" autism (eller annan neuropsykiatrisk diagnos, då man oftast inte hunnit ställa den så tidigt), utan andra diagnoser (olika typer av syndrom, rörelsehinder, osv). Samspelssvårigheterna kan ju dock vara desamma (och flera av de barnen kan ju också visa sig ha autism senare). Den hjälp familjerna får i det läget är rådgivning och stöd i att stimulera kommunikation och samspel i vardag och lek. De tips som unikfamilj skrev ligger som sagt väldigt nära de jag själv skulle ge (på ett generellt plan, sedan kan det ju variera lite från barn till barn). Dessutom vet vi att det finns gott stöd i forskning för att införa ett stödjande kommunikationssätt, till exempel tecken (förkortas TAKK= Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation) och/eller bilder. 

Det finns några bra böcker jag kan tipsa om som man som förälder lätt kan läsa och använda sig av i vardagen. Just dessa är kursböcker till föräldrakurser om kommunikation, men man kan också läsa böckerna själv, utan att gå kursen, och ha god nytta av dem:
More than words av Fern Sussman (hör till kurskonceptet Hanen och är på lättfattlig engelska)
KomIgång - en föräldrakurs om kommunikation och kommunikationsstöd av Gunilla Thunberg med fler (hör till kurskonceptet AKKtiv och är på svenska. Lite klurigt att hitta inköpsställe, men det finns en länk på denna sida: www.akktiv.se. Bör även finnas på flera bibliotek) 

... och då är ju buset en jättefin ingång till kontakt och samspel med honom! Det handlar mycket om att hitta hans motivation och du har ju redan hittat lekfulla aktiviteter där han är jättemotiverad. Pröva att lägga in moment av att vänta i en invand "buslek". Nu vet jag inte hur ni precis brukar busa, men om du till exempel kittlar honom på magen, så gör det en gång, lyft sedan händerna och visa med ansiktet och kroppen att du är på gång att kittla igen, men stanna sedan upp mitt i rörelsen och vänta. Så fort han visar något tecken på att han förväntar sig mer kittel (ett ögonkast, att han greppar efter din hand, gör något ljud, osv), så säger du tex. "Kittla MER?!" och så kittlar du honom igen. Detta: att vänta in reaktioner från sitt barn och sedan bekräfta dessa som kommunikation är ett "stalltips" för att locka fram signaler från barnet och väcka medvetenheten hos barnet om att han kan kommunicera med andra. Det är något som vi alla gör (men ofta ganska omedvetet) i samspelslekar med små barn och som vi dessutom vet har god effekt som stimulans av barn som inte har så lätt för kommunikation och samspel.

Mer om sådana här tips (och andra) finns i bägge böckerna ovan.

Du verkar vara så lyhörd för din pojkes signaler (vilket är det allra viktigaste utifrån var han är nu i sin utveckling) att jag är säker på att du gör jättemycket som är "rätt" i stimulansen av honom. Du har ju dessutom en bra kontakt som du lätt kan ta upp igen om du fortfarande är orolig om några månader. Det är jättebra! Njut av din fina son och era härliga buslekar!