Inlägg från: Anonym (ledsen) |Visa alla inlägg
  • Anonym (ledsen)

    Min mage förstör så mycket.

    Till er som kommenterar vinet som lugnande. Enligt läkaren var det något ämne i rödvin som ofta hade lugnande effekt för mage och tarm så enligt läkaren var det inte alkoholen i sig som hade effekten. Sant eller inte vet jag dock inte.

  • Anonym (ledsen)

    Jag kan ju säga så här, all annan alkohol får magen att fullständigt slås ut. Så om det var just alkoholen som fick mig att lugna mig borde det väl inte vara så.

  • Anonym (ledsen)
    Anonym (m) skrev 2013-06-25 01:16:57 följande:
    Jag vet inte om du menade det så men att säga till en person som kämpat i många år med en sjukdom att "erkänna det för sig själv och ta tag i det" lät väldigt oförskämt.

    Man vet inte varför folk får IBS, det kanske finns många olika anledningar, men att det skulle vara psykiskt har inte jag stött på läkare som tror. Däremot kan smärta och besvär föda ännu mer smärta och besvär, det är där KBT kan hjälpa. Det är inte något som är unikt för IBS, det som däremot är speciellt med IBS är att det finns väldigt få behandlingar som fungerar bra. Däremot får man som sjuk hela tiden höra om "mirakellösningar", det kan vara som jag i ett tidigare skrev en yoghurt eller en diet, kosttillskott eller medicin eller vad som helst som hjälpt vissa, men när man varit sjuk länge och testat mirakelkur efter mirakelkur utan att ha blivit hjälpt kan du knappast klandra den sjuke för att den inte börjar hoppa upp och ner av glädje och på direkten tror på ännu ett råd från internet. 
    Tack snälla, det var EXAKT så jag också kände. ♥

    När man kämpat i MÅNGA år för att hitta en lösning är det ett HÅN att få höra att man ska erkänna sitt problem och ta tag i det. Jag kan inte räkna alla råd jag fått genom åren och testat och vissa har även gjort mig sämre. Jag erkänner mitt problem och jag tar tag i det, men det innebär inte att jag inte har rätt att iaf ifrågasätta en sak innan jag utsätter min kropp för det.


  • Anonym (ledsen)
    Anonym (Endo?) skrev 2013-06-25 00:50:12 följande:
    Det låter helt galet jobbigt att ha det som du har det, jag lider verkligen med dig! :(
    Jag har förstått att personer med endometrios kan få IBS-liknande syndrom utan att någn kpplar samman det hela. Du har barn, ser jag, hur var det under graviditeten?  Märker du någon som helst skillnad under menscykeln? 

    Jag påstår inte att du inte har IBS, utan att den kanske förvärras/förstärks ytterligare genom endometrios och att det kanske gör att den blir så oberäknelig?

    Man behöver inte lida av alla syndrom endometrios ger, jag har tydligen svår sådan (uppmärksammades under titthålsoperation) men har inte känt av den på något som helst sätt. En del andra har IBS-liknande problem och många har rejäl mensvärk osv.

    Jag vet inte, men det kanske kan vara värt att kolla upp iaf? Googla lite på endometrios så kanske du kan se om det kan vara nåt.
    Jag hoppas verkligen att det vänder för dig så att du kan leva ett lugnare liv, det låter fruktansvärt stressigt att ha det som du har det! :(
    Mina tarmar blir faktiskt sämre de två första dagarna av mensen, då kan jag få diarré även på tom mage. Det har dock flera läkare sagt inte har med min ibs att göra utan beror på att jag har "ovanligt bakåtlutande livmoder" och när livmodern kramar under mensen retar det tarmarna och de jobbar fortare.

    Jag har aldrig haft några problem med att bli gravid och under graviditeterna har sjukdomen inte varit sämre. Faktiskt har det varit så att de sista två månaderna av graviditeterna mådde tarmarna bättre än någonsin.
  • Anonym (ledsen)
    HannaS86 skrev 2013-06-24 22:59:39 följande:
    Förlåt ts jag läste att du inte vill ha råd men just ang. träning är en vän till mig gruppträningsinstruktör. Hon hade IBS förr och stora besvär, dock inte så stora som dina men ändå att hon behövde springa på toa när som helst akut och om hon skulle lämna hemmet behövde hon alltid ha koll på var det fanns toaletter nära där hon skulle befinna sig osv. Hennes problem är helt borta sedan hon började träna. 

    Jag förstår att det blir en ond cirkel men jag tänker mig att du kanske skulle kunna skaffa gymkort på något expressgym som inte har gruppträning (Brukar vara billigare och gruppträning antar jag inte är aktuellt just nu). Om du testar försiktigt med t.ex. en proteindrink eller gainomax recovery (flytande) skulle du kunna få i dig ganska mycket energi och träna och sedan även ta något liknande efteråt. På ett gym brukar man alltid ha nära till toaletter ifall det skulle krisa sig. Sedan finns det även energidrycker med och utan kalorier (Celsius är utan), kan du dricka sånt? Om det är helt slumpmässigt när problemen dyker upp kanske det kan vara ett försök? Jag tänker att för de flesta brukar magen komma igång när man börjar träna regelbundet och bara du väl får startat kanske det styrs upp med tiden så som för min kompis. Jag försöker inte leka doktor utan det är bara ett förslag, det låter hemskt att ha det som du har.

    Eller om du inte vill lämna hemmet och riskera att få en "attack" på ett gym kanske du kan köpa t.ex. en crosstrainer att ha hemma och se om du kan få i dig energi som jag beskrev ovan? Det är skittråkigt att träna till en början och jag tycker gruppträning är mycket roligare men  om man bara lider sig igenom det tråkiga blir det roligt så småningom. Crosstrainers o sånt går att hitta billigt, jag känner flera som vill bli av med motionscyklar o dyl som de aldrig använder eftersom de tränar på gym istället. 
    En crosstrainer har jag faktiskt funderat på att skaffa mig, kanske är dags att göra slag i saken. :)
  • Anonym (ledsen)

    Kan säga att jag är mycket skeptisk till att börja med sådana läkemedel. Det är möjligt att de KANSKE skulle kunna ha en positiv inverkan på min mage, men jag har också sett i min omgivning mindre positiva effekter av sådana läkemedel. Så som beroende med mera. :(

  • Anonym (ledsen)
    msmalin skrev 2013-06-25 01:09:39 följande:
    Någonsin funderat på stomi? Magen mår ju inte bra av ständiga skov. Eller läkarna vill inte kanske?Mitt liv blev så mycket lättare med stomi. Men så har jag uc och inte ibs. Väljer jag att lägga ner stomin kommer jag ev behöva blöjor så jag har valt att behålla stomin. Har du annars tänkt på att du kan ha en blöja (inkontinensskydd) i väskan som du kan ta på vid behov när du är ute. Hellre det i vissa fall. Och jag vet verkligen hur du har det. Man vet aldrig när ett skov kommer. Och smärtorna med Skoven :(

    Fanns några år när jag bönade och bad läkarna om stomi, svaret var blankt nej! Sedan kom jag i kontakt med stomipatienter och såg vilka problem stomin i sig kunde dra med sig och då kände jag att jag var tacksam mot läkarna som inte gått med på mitt tjat. Jag tror hellre jag lever med att inte kunna äta som alla andra än gå runt och vara rädd för läckage varje dag. :(
  • Anonym (ledsen)

    En fråga, VAR har jag skrivit att jag INTE är villig att testa terapi eller SSRI? Jag skrev att jag var skeptisk till SSRI då jag TRODDE att de kunde vara beroendeframkallande? Är det inte sådant som folk föraktfullt kallar "lyckopiller"? Min svärmor har gått på det i 15 år och de gånger hon försökt trappa ned har hon blivit riktigt sjuk, därav min skeptis. Och ja jag kan tänka mig att testa terapi också, men är det konstigt om jag ställer FÖLJDFRÅGOR till att börja med? Jag fick tipset IGÅR, var förväntingarna att jag skulle kasta mig på telefon och boka tid IDAG då? Det kan väl inte på riktigt anses att bara för att jag har några frågor och funderingar så kan jag klassas som en person som "inte erkänner felet och är villig att ta tag i det"?

  • Anonym (ledsen)
    Anonym (Jupiter) skrev 2013-06-25 10:17:51 följande:
    Jag hoppas inte det är mig du är så arg på? Jag tycker inte att piller av något slag är det man testar allra först men kan ju vara värt att fundera på.

    Not you! :) Inte "arg" på någon heller, har bara fortfarande inte smält antydningarna att jag inte erkänner mitt problem och bara tar tag i det.
  • Anonym (ledsen)
    Anonym (dimor) skrev 2013-06-25 09:45:16 följande:
    jag får äta 3-4 dimor om dagen så slipper jag sitta på toa 13 gånger om dagen, vilket jag gjorde i flera år.

    Vad är det för skillnad på Dimor och Imodium? Läkarna har rekomenderat Imodium till mig och de är någorlunda effektiva och lugnar magen när den rasar totalt. Dockan kan de ge öm mage och lätt illamående om jag tar maxdos.
Svar på tråden Min mage förstör så mycket.