Min mage förstör så mycket.

Igår var en total rasdag för magen igen. Kom hem från jobbet 17.00 med trötthet och huvudvärk, hade tagit Dimor och har gjort några dagar nu. Tog min vanliga skonkost och sköljde ned med ett glas alkoholfritt rödvin (ville testa det nu och se). Åt sakta och försiktigt och var klar med maten ungefär 17.45. Ungefär 17.50 började magen krampa och sedan var det maraton till toa ungefär fram till 20.30 innan det sakta drog sig tillbaka och då kände jag mig slut. Blev bara en dusch, lite småprat med familjen och vid 21.30 var det bara sängen som gällde.

Fan vad det här är tråkigt. Dimor funkar inte (eller behöver jag äta det ett tag för att uppnå effekten?), alkoholfritt vin funkade inte. Idag vill en kompis ha med mig på shoppingresa direkt efter jobbet, vilket skulle innebära att jag inte är hemma förrän 21.30 ikväll. Jag VILL så hemskt gärna göra det och bryta vardagen lite, men orkar jag? Jag vet ju vad trött och slut jag är vid 16.30 när jag inte ätit på ett dygn. Kommer ens resan bli något rolig när den antagligen innebär huvudvärk, trötthet och en gnagande irritation? Och eftersviterna då. Kanske inte får äta förrän 22 och då eventuellt få en attack som kan innebära att jag inte kan lägga mig förrän ett i natt och så ska jag upp tidigt till jobbet i morgon?

Fan det är just detta jag menar. Jag vill kunna leva även under veckorna, inte bara jobba, äta, skita och sova! Jag vill inte att mitt liv ska begränsas till enbart helger!!!!

Och igår ringde en annan vän och ville bjuda med mig på en kryssning i sommar och det låter så kul. Men då skulle vi åka mycket tidigt lördag morgon och komma hem sent söndag kväll. Hur fan ska det funka med mig och min mage? Få en diarréattack i en liten hytt med en vän och två andra jag inte känner så väl känns enbart förnedrande.

Jag vill bara kunna leva som alla andra.

Ringde faktiskt min läkare i fredags (behövde ändå rådfråga om dosen med Dimor) och tog då försiktigt upp detta med sjukskrivning. Inte för just nu, men ville pejla läget för eventuellt en sådan lösning i framtiden. Men det verkade faktiskt inte på läkaren som att det skulle kunna vara möjligt av lite olika anledningar.

Min sjukdom har inte förvärrats under åren och har inte inneburit någon grund för sjukskrivning innan.
Min sjukdom innebär inga hinder för mig i arbetet, utan det är snarare tiden utanför arbetet den stör mest.

Han sa att han kunde erbjuda en deltidssjukskrivning för en kortare period "om du känner att det behövs", men det verkade vara allt som skulle kunna vara aktuellt. Han sa rätt ut att han trodde att en längre sjukskrivning skulle medföra svårigheter från Försäkringskassan för mig av just ovanstående anledningar. Han sa att så som jag lever nu och alltid har gjort har jag inga svårigheter att sköta mitt jobb och det har ju ärligt talat inte heller, utan det är som sagt det att veckorna bara består av sova - jobba - äta och skita som är så jobbigt.

Helgen har i alla fall gått fint, maten har glidit ned med hjälp av ett glas rött och magen har varit samarbetsvillig, alltid något.

Here we go again. Nu är hela familjen på semester och vill ni veta hur läget är just nu. Familjen är ute och roar sig och jag sitter på hotellrummet med toan inom räckhåll. Har tagit stoppande och ett glas vin och hoppas effekten kickar in snart så jag kan gå ut och möta familjen och a kul. Fy fan vad jag är trött på det här!!!!!!