mice

Äldre 24 Jun 13:27

93 svar

Borderline/bipolär?

Anonym (undrar) skrev 2013-06-24 13:07:50 följande:

Jag har läst dem. Vad är det du tycker skiljer? Man behöver bara uppfylla en del av det där för att få diagnosen borderline.

Förstår från en utomstående att det kan vara svårt att se skillnaderna, och jag har ingen siffra på det, men några jag känner med bipolär sjukdom har borderline-liknande symptom de med (eller tom diagnosen). Det är som med ADHD/ADD, det går också hand i hand med andra sjukdomar och problem. Jag har bipolär sjukdom och ska göra en ytterligare utredning, antagligen för borderline på grund av bland annat mina intensiva känslor, impulsivitet och paranoia.

Man kan få diagnosen bipolär sjukdom om man har haft en långvarig depression som har brutits av med hypermani eller mani, men det ska vara tydliga perioder isf. För borderline är det inte en lika nyanserad skillnad mellan depressionen och manin. Man har generellt inte perioder av de två sinnesstämningarna på samma sätt, utan man har som ett konstant kaos i huvudet. Man har enormt svårt att kontrollera sina känslor och blir för andra oberäknelig och påfrestande.

Alla människor kan gå igenom bra och dåliga perioder, men för att få en av dessa diagnoser måste det vara så påtagligt att det går ut över relationer, vardagsliv, jobb och blir ett direkt handikapp.

mice

Äldre 24 Jun 13:30

#13

Anonym (undrar) skrev 2013-06-24 13:26:26 följande:

Många bipolära på det här forumet har beskrivit att de inte har några större maniska perioder. Det kanske är brist på självinsikt, men det är vad de skriver i alla fall.

Det är "lätt" att bara få en diagnos och ett recept på piller. En djupare utredning kan ta lång tid, och då kanske de du syftar på bara nöjer sig med den diagnos de fått och anammar det som en del av deras personlighet. Det är väl inte direkt det bästa sättet att förhålla sig till sina problem.

mice

Äldre 24 Jun 13:39

#19

Den största skillnaden är väl helt enkelt att när man är deprimerad med bipolär sjukdom så har man inte borderlinesymptom, men att vid mani kan man uppvisa såna symptom.

mice

Äldre 24 Jun 13:45

#22

Anonym (undrar) skrev 2013-06-24 13:42:52 följande:

Är det så? Är man lugn och nere när man är deprimerad och bipolär? Kommer eventuella humörsvängningar och aggressioner (för de som har dem) i manier?

När jag varit deprimerad har jag bara varit apatisk, trött, haft ångest, undvikit socialt umgänge, haft dödslängtan, inte sett meningen med att leva. Som en tyst gegga av kallt helvete, och inte alls så som borderline beskrivs. Apati är väl det ord som beskriver det bäst. Tror inte en person med borderline känner den sort... "lugn" i sin depression.

mice

Äldre 24 Jun 14:01

#28

Mineralvatten skrev 2013-06-24 13:57:38 följande:

att du skriver att folk inne på det här forumet inte tycker sig ha så farliga manier.
antingen så ljuger dom eller så har allihopa bipolär typ 1.

Typ 1 är den extrema typen, typ 2 är den med större delen depression som brutits av med hypomanier. Mani är mer intensiv, och hypomani är en lättare sorts mani.

mice

Äldre 24 Jun 14:07

#33

Mineralvatten skrev 2013-06-24 14:05:15 följande:

jag kan inte se vart man tagit faktan ifrån på denna websida.
hur som haver så är inte borderline och bipolär samma sak alls.
om du vill tro på det eller ej...ja gör vilket du vill.
om du är orolig att du har någon av dem, be att få en utredning.

kan ju för övrigt inflika att det är jättevanligt att kvinnor med adhd får en felaktig borderlinediagnos, har ingen siffra på hur vanligt men det kan du säkert googla fram om du är intresserad, just för att symptomen är liknande,

Jag har bipolär sjukdom, jag tror att jag vet vad som är fel med mig.

Det är vad jag fått för fakta direkt från min läkare.

mice

Äldre 24 Jun 16:28

#41

Mineralvatten skrev 2013-06-24 15:57:22 följande:

ja mig behöver du inte undervisa =).

Varför skriver du då att en typ 1 har hypomanier? Typ 1 är ju med maniska perioder.

mice

Äldre 24 Jun 18:34

#43

Mineralvatten skrev 2013-06-24 18:24:21 följande:

för att den personen som är min anhörig har sagt att denne har typ 1 hypomanier och jag litar på att personen i fråga kan sin egen diagnos. denna personen fick dock sin diagnos för ca 30 år sedan och det var långt innan alla de andra sorterna fanns.

Om det var för 30 år sen så är det väl en rätt stor risk att det inte är samma sak som gäller nu som då? Typ 1 har inte hypomanier, så är det bara.

mice

Äldre 24 Jun 18:47

#46

Mineralvatten skrev 2013-06-24 18:45:16 följande:

bipolär sjukdom typ 1 med hypomana perioder står det mer exakt i personens journal, enligt personen själv. vad man översätter det till nu är inte intressant för mig, så nu lämnar jag just den aspekten av denna diskussion och jag hoppas att du kan respektera det.

Okidoki!

mice

Äldre 24 Jun 20:33

#53

Anonym (undrar) skrev 2013-06-24 19:31:02 följande:

Ni som är bipolära och hypomaniska, jag undrar lite angående en kompis.

Triggas era hypomaniska perioder av saker som händer i livet, eller är omslagen mer något som ni känner kommer inifrån?

Perioder av stress brukar trigga hypomanin för mig. Efter att det tog slut med mitt ex så fick jag en destruktiv hypomanisk period på 6 månader som ledde till att jag gick in i väggen. Sen vände det, började ta mediciner, tränade och träffade min nuvarande. Har haft en deprimerad period sen dess, förra hösten, men har höjt dosen medicin ett par gånger sen dess och har nu mycket mer kontroll över mitt mående.

Har kunnat må bra och fått livslust för första gången sen puberteten slog till. Helt underbart! Men såklart väldigt nytt och ovant. Är det såhär "normala" människor känner?

mice

Äldre 25 Jun 10:01

#57

Anonym (förvirrad) skrev 2013-06-24 22:04:48 följande:

Jag upplever också att diagnoserna går in i varandra och vad jag förstått är det för många som blir feldiagnostiserade som borderline när de egentligen är bipolära. Jag har själv läst en hel del, men behöver också lite klarhet. Troligtvis lider min mamma av antingen den ena eller den andra diagnosen. Min psykoterapeut är ganska övertygad av att min mamma lider av bipolärsjukdom. Om jag radar upp lite symtom, vad tycker ni detta mest påminner om...

* lider av ångest till och från
*tomhetskänsla
* värdelöshetskänsla som slår om till överdriven syn på sig själv, t ex upplever sig "superintelligent"
*Kan bli uppvarvad periodvis och få mycket gjort tex storstädar hela huset med musik på hög volym
*bli nedstämd och släpig i talet och prata om "vad finns det för mening med att vi lever"
*Hotat att ta livet av sig då hon blivit "ställd mot väggen", dom senare bortviftas som "skämt"
*Har tidvis haft allvariga tankar om att ta livet av sig under en svår depression
*Haft vanförställningar i typen om att hennes barn konspirerar mot henne
*Är extremt manipulativ och kan lura de flesta om hon är på det humöret
*Svag självinsikt, allt är alltid alla andras fel
*Svårt att erkänna misstag
*delat upp sina barn i de "goda" och "onda", dessa roller kan växla med tiden.
*svart/vittänkade svårt att se nyanser
*pratar ofta nedlåtande om andra och om hur förträfflig hon själv är
*inget tålamod kan slå över och bli aggressiv på några sekunder -kraftiga humörsvängningar

'

Tycker att det låter mer som borderline är bipolär, men de kan ju som sagt gå i varandra. Svårt att uttala sig om man inte träffat henne och/eller är hennes läkare. Hoppas det går bra för er!

mice

Äldre 25 Jun 10:38

#62

Anonym (förvirrad) skrev 2013-06-25 10:34:22 följande:

Det märkliga är att det är inte alla som dessa "sidor" visas upp för. Hon kan sköta sitt jobb tex.
Hon är en mästare på hålla fasad utåt, det är bara den närmsta familjen som vet vad hon går för. Även om vi barn har lite olika bild av henne eftersom hon behandlar oss olika.

Jag dolde min sjukdom och mina problem för min familj, mina vänner och bekanta tills förra året, då jag "kom ut" med depressionen. Man vill inte dömas, visa sig svag, vill inte att andra ska tycka synd om en eller tycka man är läskig eller konstig.. Att berätta för killar man träffar har varit allra svårast, och det är nog bara min nuvarande som jag varit helt ärlig med. Han är ett enormt stöd.

mice

Äldre 25 Jun 15:36

#67

Anonym (förvirrad) skrev 2013-06-25 15:26:58 följande:

Tack för att ni svarar även mig:) Inte meningen att sno fokus för mycket...
Måste fråga, varför tycker ni de symtomen jag räknade upp lutar åt borderline, ngt särskilt som gör att ni utesluter bipolärsjukdom??

Jag tycker själv det påminner om borderline, men min psykoterapeut är ganska övertygad av att hon lider av bipolärsjukdom... det är lite förvirrande. Kanske har hon en blanddiagnos...både bipolär och borderline.

Ni här i tråden som är bipolära, upplever ni vanförställningar?

Det är väl perioder av depp/mani som gör att läkaren säger bipolär sjukdom.

Om hon ska börja ta mediciner mot det så rekommenderar jag Lamotrigin/Lamictal, den hjälper både mot bipolär och borderline för de flesta. Inga speciella biverkningar när man kommit upp i rätt dos vad jag märkt, så det är skönt.

mice

Äldre 25 Jun 20:24

#77

Jag har aldrig haft någon som sagt åt mig att jag är sjuk.. Har länge förminskat mina problem och övertygat mig själv om att jag bara är svag. Det var bara en dag som det var för mycket, och jag gick till en läkare för att söka hjälp för långvarig ångest, panikångest och dålig självkänsla. Det visade sig att jag inte bara var svag, utan jag hade verkligen en djup depression som behövde behandlas och som jag insåg hade pågått hela min tonårstid och upp i 20årsåldern, dvs där jag är nu. Hade tidigare varit rädd att läkaren skulle skratta åt mig över att jag sökt hjälp för något så trivialt. Det kanske kan räknas som brist på sjukdomsinsikt.

mice

Äldre 25 Jun 21:50

#81

Anonym (förvirrad) skrev 2013-06-25 20:49:46 följande:

Det du skriver passar också in på min mamma, men hon så mycket mer också som manipulation, humörsvängningar turbulenta relationer med sina närmsta, dock inte alla.
Sedan kan det gå långa perioder då allt är prima, sedan blir hon "deppig", med ett självförtroende nere i skorna eller blir aggressiv och ivrig i sin kontakt och får storhetsvansinne osv.

Skönt att du fått hjälp, mår du bra idag?

Jag är en rätt lugn person, blir aldrig våldsam och aggressiv, är sällan direkt elak mot någon.. Så det är något som inte passar in på borderline, men alla punkter måste ju inte gälla för alla. Däremot så blir jag lätt bitter, gnällig, ledsen och helt låst i mina känslor. Svårt att trösta mig och få mig att lugna ner mig då, men efteråt skäms jag och försöker att visa att jag egentligen inte tycker illa om personen.
Kan vara sjuuuukt långsint och det kan ta månader eller år för mig att förlåta någon helt om jag känt mig riktigt kränkt, sårad eller illa behandlad.

Jag mår mycket bättre sen jag förstått hur jag ska tackla det och sen medicinen hjälpt mot den värsta ångesten och humörsvängningarna. Tar i nuläget 350mg lamotrigin och 60mg cymbalta.

mice

Äldre 25 Jun 21:50

#82

Anonym (Christa) skrev 2013-06-25 20:55:22 följande:

Bipolära kan ofta sakna sjukdomsinsikt, särskilt i hypomana perioder när de tycker sig må så bra, är så pigga, effektiva, glada, kreativa, och de orkar hur mycket som helst. Varför skulle de tro att de är sjuka när de mår så toppen?

Det var länge så för mig. Trodde att jag blivit "frisk" liksom varje gång det svängde upp.

Borderline/bipolär?

INNEHÅLL