Pappan nekar umgänge trots domstolsbeslut!

Fast pappan borde ju rimligtvis känna pojken bättre då han är boendeförälder, det är ju trots allt ganska lite tid som du hittills ´har spenderat med barnet. Om jag vore du skulle jag be om samarbetssamtal via familjerätten för att få veta vad pappans oro för barnet handlar om, för det är ju det han verkar vara - orolig för barnet. Han vet ju inte hur barnet har det hos dig eftersom han själv inte är där, men kanske har börjat märka att pojken inte mår bra men inte vet varför. 5-åringar är ju inte alltid så bra på att berätta vad som tynger dem, varpå pappan kanske felaktigt drar slutsatsen att det måste ligga utanför hans kontroll och därmed tänker att problemet ligger i umgänget med dig. Då är det klart han vill skydda barnet från vad han tror är dåligt för barnet, det är ju hans skyldighet som vårdnadshavare.

Så enda sättet som ni kan få rätsida på det, är ju att ni reder ut exakt Vad det är han är orolig för. Uppenbarligen vill han ju inte att barnet ska sluta att träffa dig, annars hade ju inte hans själv föreslagit umgängesstöd tänker jag.

Jag förstår inte varför du tror att det ligger i barnets bästa att Du får ensam vårdnad? När du t.o.m. vägrar umgänge med kontaktperson så visar du tydligt för socialtjänsten att du inte sätter barnets bästa främst. Barnet bryr sig ju inte huruvida det är en tredje person med eller ej - tro mig, jag har själv jobbat som kontaktperson med denna typen av umgängesstöd för flera familjer. Barnet bryr sig ju bara om att den får träffa sin mamma eller pappa. Så nu när du vägrar, så är det ju Du som förvägrar ditt barn rätten att få träffa dig. Du sätter din integritet framför barnet i det här fallet, och tro mig att det ligger dig i fatet om du nu söker vårdnad för barnet.