BF Mars 2014

Hej alla. Här är en till som väntar ett litet syskon. Det är ju tidigt än, men det kan ju vara kul att få älta symptom med någon annan än pappan Jag har två söner sedan innan, en som är 7 år och en på 3, så det där med syskonvagn har jag tyvärr inga tips om...

Även jag har haft problem med magen, som Hallonet och sweeet85, jag kör med katrinplommon! Ömmande bröst, som också blivit lite större, jajjemän. Mitt största problem just nu är hur undvika jobbiga situationer på alla semesterns grillfester! Man kan ju inte köra bil VARJE gång, och riktigt mogen för att berätta för alla är jag inte än...

Jag skall på inskrivning på torsdag, då blir det väl lite mer verkligt. För tillfället glömmer jag bort lite då och då, innan man kommer på varför man är så himla trött   

Sådär, inskriven och klar. Vi tog inga tester nu, så jag vet ingenting, men allt har gått supersmidigt i mina tidigare två graviditeter, så jag är inte orolig. Däremot börjar ju tant bli lite till åren, så tid är bokat för KUB.

Hallonet: vad tråkigt att höra (jag vet inte om du läser det här, men jag tänker på dig)

Tråkigt att höra om er som förlorat barn, själv är jag lycklig lottad att aldrig ha haft några komplikationer, och det är jag så otroligt tacksam för.

Jag har berättat för några om den nya graviditeten, men inte så många. Berättade dock för mamma igår, hon blev glad!

Lillyhearts: jag känner likadant Har slutat med blöjor och allt för kanske ett halvår sedan, allt är enklare med större barn, och så tar vi och börjar om igen        

Ang KUB: jag har bokat in det eftersom riskerna är större nu, och vi har redan två barn i familjen med funktionsnedsättingar, så om ett fvp visar på att något är fel så tror jag att jag kommer avsluta grav. Däremot så är jag hoppfull! Att gå direkt på fvp innebär en högre risk för missfall än jag har för en kromosomförändring, så därför väljer jag att göra ett KUB först. Jag jobbar själv mycket med statistik, så det där att gå och oroa sig mellan KUB och fvp ser jag inte som ett problem.

Jag har två fantastiska vaginala förlossningar bakom mig, så jag hoppas på en repris. Däremot gick det väldigt fort förra gången, så det jag om något är lite orolig för är att vi inte skall hinna in... 

Jag mår illa i princip varje dag nu. Inte så att jag kräks, men ibland får man helt enkelt sätta sig ner lite, och äta. Jag har lock för öronen jätteofta, det var likadant under de andra två grav, och det är inget jag lider av i vanliga fall. Jag har aldrig hör om någon annan som har problem med det, det är väl gött att man är lite unik!

Dessutom har mina naglar börjat växa som attans, och de går aldrig sönder längre. Vissa gravsymptom är roligare än andra!

Nu har jag spenderat halva dan på att måla huset, ensam hemma med två barn (man får sätta på en bra film åt dem) så nu får man väl ligga på soffan en stund va?   

Usch vad tråkigt lovetove. Ta hand om dig.

Oj vad ni har skrivit! Det blir till att jobba hårt om man vill läsa ikapp... jag har semester fortfarande och dagarna liksom bara rinner iväg

Malin 8803: vad skönt att det är gjort, men var tråkigt med sådant bemötande! Skönt att du kan slappa lite nu då, och försöka njuta av grav  

Idag är första dagen på väldigt länge som jag verkligen INTE velat dricka kaffe. Det går bara inte. Och trött är man, vet inte hur mycket som är graviditeten och hur mycket som är bristen på kaffe Jag mår illa nästan hela förmiddagarna. Inte så jag kräks, men man blir liksom helt apatisk. Hur skall detta gå när jag börjar jobba om ett par veckor?

Nu är det i alla fall bara någon timme till som jag är ensam med treåringen, innan sambon kommer hem. Ingen tid för vila här inte!   

Känslan när det man blir paniksugen på ligger i skåpet! (Just den här gången var det Center-choklad)