Kan man "lära sig" att tycka om sambons barn?

Om det hänger på uppfostran och hans (pappans) bemötande utav dem, så prata med honom om det. Lyssnar han och tar till sig dina synpunkter, så ge det en chans till.

Att man inte går ihop eller kommer överens med alla, är ren fakta. Sen är det bara du själv som vet om det är hållbart i längden eller ej.
Är barnet stort, eller det rör sig om många år till som det ska komma på umgänge?

Min mans ena är ok, den andre skulle jag inte valt att ha speciellt mycket med att göra om vi träffats på jobb eller någon annanstans.
Jag har i nuläget inte speciellt mycket med någon av dem att göra. De hälsar på ibland, och det funkar bra då när det gäller kortare stunder. Stunder låter som 10-15 min. men det rör sig ju om timmar när dom kommer, men det är stor skillnad mot tidigare, umgänge under flera dagar.

Förstår inte riktigt dessa hurra rop över att slita sönder det lilla barnets familj till förmån för ett stort barn, där det kanske gått att ändra på umgänget eller nåt för att det skulle funka bättre.

Jo, helt absurt.
Jag förstår inte varför man inte sätter sitt eget barn först och pratar med sin partner om situationen. Finns det något att göra åt det, tex ändring utav umgänge, eller att han tar tag i sitt barn och uppfostrar det bättre, eller var nu felet ligger.