Kan man "lära sig" att tycka om sambons barn?

Jag är i en liknande situation, jag har svårt för min sambos barn. Den äldsta som är 17 nu, har jag lättare för, men han är fruktansvärt osocial och är mest på sitt rum, trots att jag försökt få honom att umgås med resten av familjen, vet dock att det inte beror på mig, han bara är osocial av sig.

Den yngsta som är 15 nu, har en diagnos, honom har jag svårare för, pga att hans pappa låter honom alltid få som han vill, annars slåss och bits han, så har det varit sen jag träffade min sambo för 10år sen.

Jag har tyvärr inga råd att ge, i mitt fall så väntar jag på att den yngsta ska flytta hemifrån till en gruppbostad. Min sambo har lovat att det ska ske senast pojken fyller 18 år, så 3 år kvar.  
Jag har stått ut, främst för att vi har ett gemensamt barn, oplanerat. Sen så har vi ett underbart liv varannan vecka. Pojken är också på kortidshem ca 2 dagar i vecka, så vi har ju inte honom alla 7 dagar på våra veckor.  

Tråkig situation du har, trodde att jag hade det värst med styvbarnen;)
Men om du verkligen inte kan stå ut, så är väl enda utvägen att flytta, kanske vara särbos? 
Min sambo skulle aldrig välja mig framför sina barn, och det gillar jag, skulle aldrig kunna respektera honom om han valde mig och inte skulle träffa sina barn alls.
Men ibland har jag pratat med honom om att ha två boenden, det har hjälpt, han har lyssnat mer på mig och vad jag och vårt gemensamma barn behöver för att få frid i hemmet. 
Men min situation är nog trots en våldsbenägen tonåring, lite lättare, då mina styvbarn mest är på sina rum, kommer bara ut när dom ska äta. Ju äldre dom blivit, desto mer är dom på sina rum. ibland ser jag dom bara en halvtimme om dagen. Den äldsta har t o m valt att vara mer hos sin mamma (har skolan i närheten och kompisar), kommer nu för tiden  ca 2-3 dygn i månaden.
Hoppas du hittar en lösning på din situation.