• Anonym (skank)

    Lösaktig

    Jag skall försöka fatta mig kort, behöver lite input.

    Har lämnat min man, han flyttade för någon dryg månad sedan. Vi är inte osams, har två barn tillsammans så vi träffas en del och hörs av ofta. Han vet om att jag träffat en ny man som jag tycker om och är nyfiken på, och tycker att det är lugnt. Vi är kärleksmässigt klara med varandra.

    Problemen jag har består i följande tre punkter:
    1) då och då sedan separationen har jag och min separerade make haft sex. Inga relations-känslor inblandade, bara plain ol' kåthet från båda sidor.

    2) samtidigt som jag och den separerade maken haft sex, har jag dejtat den nye mannen med allt vad det innebär. Även sex. Hur konstigt det än låter (har känt honom längre än en månad, men en månad är vad vi har haft på oss att dejta), så känner jag att han kan vara mannen med stort M. Relationen med honom har givit mig mycket oro och ängslan, osäkerhet på grund av avstånd och barn och jobb och allting. Samtidigt så är det så fantastiskt när vi ses, det klaffar på alla alla alla sätt som finns.

    3) nyligen träffade jag en internetvän, har internetkänt honom i +10 år. Aldrig träffat, förrän nu. Det slutar i sängen, givetvis. Kommer inte att upprepas, vi är båda på det klara med att det var ett engångstillfälle. På något vis en naturlig följd av att känna varandra så väl mentalt, och nu har även det fysiska prövats. 

    Mitt problem i mitt huvud och min kropp är nu detta: 

    Jag har fått ett enormt sexbehov. Kan den nye mannen inte tillfredsställa så vill mina tankar vända sig åt mitt ex. Punkt tre är i det här fallet ovidkommande, men jag tog med den för att ni skulle se att jag är helt galen i hela jävla huvudet. Idag ska jag åka till exet och grilla lite, ena barnet är hos honom. Självklart skriker den lilla sexglada skökan i mitt huvud: "Jaaa!!! Liggaaa!!!". Jag förstår att det inte är okej. Men varför blir jag såhär galen? För till veckan (eller om jag har tur, imorgon) så kommer jag att träffa den nye. Och då kommer jag att känna mig smutsig. Idag känner jag att den lilla surhet jag känner gentemot den nye när han oförhappandes ger sig ut på en kortare resa när jag (utan att kommunicera detta iofs) planerat att träffa honom ikväll, den surheten bidrar troligtvis till den sexglada skökans glädjetjut i huvudet. 

    Hur blir man vuxen och moraliskt rekorderlig? Vill tillägga att jag under alla dessa långa långa år som jag varit med mitt ex inte har haft dessa tankar alls. Jag har aldrig i hela mitt liv varit otrogen på minsta vis. Men NU!!?!! Hur kommer jag tillrätta med mina tankar? 

  • Svar på tråden Lösaktig
  • jelenahemma

    Jag tycker inte att du är smutsig. Lev ut dina sexfantasier, livet är kort. Du har inte brutit några löften, eftersom du hade inte givit några än.

  • Zivah02
    jelenahemma skrev 2013-07-13 14:57:17 följande:
    Jag tycker inte att du är smutsig. Lev ut dina sexfantasier, livet är kort. Du har inte brutit några löften, eftersom du hade inte givit några än.
    Ja absolut. Alla borde leva ut sina sexfantasier på andras bekostnad.
  • Anonym (skank)

    Inga löften är avgivna åt något håll. Exet vet som sagt om den nye mannen. 

    Jag och den nye har bara pratat lite löst om att han inte har några andra kvinnor på lut. När vi pratar om vad vi gör, säger vi att vi träffas kort och gott. Känner att det behöver komma till skott med någon sorts samtal om ifall det skall vara vi två framöver eller hur vi skall ha det. Vår bekantskap sträcker sig ungefär ett halvår tillbaks i tiden, om än inte på det sexuella planet.

    Samtidigt som jag känner mig smutsig när jag väl träffar den nye, så känner jag lite "what the hell" när jag umgås lite för intimt med mitt ex. Inga löften är som sagt givna, men mellan raderna så är det vi två - jag och den nye.

    När jag har varit såhär lösaktig har jag någonstans tänkt att det är nu eller aldrig. Att detta är en kort tidsperiod som förhoppningsvis om allt går väl mynnar ut i ett långvarigt förhållande med den nye. Men då är det ändå inte rätt att ligga med andra.

    När jag träffade min internetkompis kände jag mig så totalt fri att göra vad jag ville. Och gjorde.

    När jag funderar över det nu, så känns det lite bekräftelsesökande också på något vis. Eller jag vet inte. Eller grundar det sig i att jag är van vid ett stabilt förhållande och nu står utan? Svårt! 

  • Zivah02

    Längre ifrån att vara en moraltant än mig kan nog inte någon vara, men, vet du, jag var en av dem som stod på andra sidan staketet också en viss tid, och jag kan berätta om för dig att det gör så jävla ont att bara vara en knullkompis för någon som är på väg attl hitta sig själv. Förstår dig också på något vis, att det är så mycket som du saknat tidigare och den här frihetskänslan är bara kul, men vad, om den nya respektive din internetvän trodde att du menar allvar?

  • Anonym (skank)

    De som vet om hur det ligger till, är mitt ex och min internetvän. Den nye är ovetandes. Exet är tydlig med att jag skall vara rädd om mig och vaksam på att jag inte gör mig själv ledsen i allt detta. För honom handlar det bara om sex, rätt och slätt. Det gör det för mig med, i fallet med honom. Vi har gått isär i samförstånd. 

    Internetkompisen har jag snackat om skilsmässan och min relation till den nye mannen med, och vi var båda tydliga med att det var en engångsföreteelse punkt slut då när det hände. Vilket jag känner att det var, då vi fortfarande pratar med varandra på samma vis och om samma saker även nu efteråt. Det var på något sätt en naturlig följd eller vad kan man kalla det? Att ha sex alltså. Kan liksom stryka från listan, eller hur man skall säga.

    Med den nye känns det vingligt och säkert, båda saker samtidigt. Jag stressar, han tar det lugnt.

    Känner att jag skulle behöva veta hur den nye mannen känner det och tänker inför framtiden. Jag skulle säkert kunna lugna mig lite då. Men det är svårt att avkräva den informationen från någon efter en månads dejtande. Panik i huvud och kropp, känner jag. Inte van vid den här obefintliga marken under fötterna.

  • Zivah02

    Förstår, men vem av dem vill du ha i ditt liv? Eller längtar du efter något annat? Jag är den sista som kan ge kloka råd, men en sak är säkert, du gör illa allihopa om du inte väljer. Du är inte lösaktig, bara vilsen.

  • Anonym (skank)

    Det är jätteskönt bara att få ventilera lite. Lättare att tänka då.

    Jag vill ha den nye mannen i mitt liv. Och är han som han har varit hittills, så vill jag ha honom hos mig så länge jag lever. Det är ju för tidigt att avgöra, men det som jag har sett fram tills nu är sådant som gör mig så oändligt lycklig och fri. Så den frågan är lätt att besvara. 

     Det är svårt när man känner att man tassar lite på tå för att inte göra bort sig - för att inte vara för PÅ och för att inte sabotera något som kan bli så väldigt bra. Vet inte om det är det som gör att jag söker fysisk närhet hos andra när jag pga geografin och barntid inte kan få den utav Honom. 

    Börjar känna mig mer säker på att jag inte kan fortsätta såhär. Måste bestämma mig. Vill bestämma mig. Du har rätt, jag är lite vilsen på ett sätt. På det sättet att jag står utan fast förankring i ett förhållande.

    Det som uttalats mellan mig och Honom är;
    - han har inga andra kvinnor på lut
    - jag har paxat honom
    - vi tycker så väldigt mycket om varandra
    - hans soffa skulle passa bra i mitt TV-rum

    Sedan finns det en massa annat framtidsprat därtill. Men jag är ingen tjej som läser mellan rader, jag behöver ha saker och ting uttalat för mig. Helst en plan (fast nu överdriver jag lite) som säger att den 15 september så träffar jag hans barn, 18 september träffar han mina barn. 20 september kan vi prata öppet om vårt förhållande, i oktober tar hans kläder plats i mina garderober och så vidare och så vidare.

    Jag vill ha honom. Jag vill inte ha någon annan - egentligen. Och lik förbaskat så krånglar jag såhär... 

  • Zivah02

    Sluta krångla. Du vet vem du vill ha. Hjärta Satsa!!! Kram

  • Anonym (skank)
    Zivah02 skrev 2013-07-13 16:30:22 följande:
    Sluta krångla. Du vet vem du vill ha. Hjärta Satsa!!! Kram
    Hjärta Jag vet vem jag vill ha Hjärta

    Tack för att du hjälpte mig. Det är guld värt. Kan inte prata med mina vänner om detta, då det är skvaller-högvilt här borta där jag bor. 

    Kram och tusen tack Solig 
  • Zivah02

    Jag vet, det är svårt att prata om sådant även med goda vänner om inte de själv någonsin hamnat i en sådan situation. Du vet vad, respektive vem du vill ha i ditt liv. Det är det viktigaste. Allt annat kommer att lösa sig om han bara känner likadant, men att ligga med alla män som finns i närheten är inte precis något som hjälper till, förstår du väl. Jag önskar dig allt gott. Bara för att jag inte lyckats betyder ju inte att alla andra... Hjärta {#emotions_dlg.flower}

  • Anonym (skank)

    Ja, jag känner att jag vet vad och vem jag ivll ha i mitt liv. Nu kan jag bara hoppas på att han känner detsamma för mig med. 

    Jag önskar även dig allt gott - och att det finns någon för dig med. Det är både underbart och otäckt när marken under fötterna förvandlats till ett gungfly... 

  • Med Lem

    Du har inte gett några löften. Så då borde det vara ok att du ligger med andra. Håller den nye med om det? Där ligger väl enda problemet.

    Om jag vore den nye skulle jag ha lite problem med att du uppenbarligen är kåt på ditt ex, det skulle inte kännas ok att du träffar honom ensam.

    Typ.

  • Anonym (skank)

    Den nye är inte informerad, kommer inte att bli det heller. Tagit beslut idag, äntligen, tack vare ovanstående lilla konversation. Kommer inte att ägna mig åt ex eller andra.

    Kåt på exet är jag inte. Kåt överlag, liksom. Punkt. Panik-kåt på ett inte helt normalt sätt. Känns skönt att ha rett ut sina tankar, idag var det lätt att åka därifrån när jag lämnat ena barnet - innan har driften kallat ganska ordentligt. Har inte behov av att knulla runt, har behov utav att träffa den nye. Får fokusera på logistiken kring det istället för kortsiktiga lösningar.

  • Anonym (skank)

    Ingenting blir någonsin som man tänkt sig, BengtH. Det nya förhållandet tog jag mig ur efter en tid. Det visade sig att människan var galen och rentav otäckt manipulativ. Hade fem kvinnor samtidigt, och en av dem var jag. 

    Det fick gå lite tid, och jag hittade mig en karl som passade mig utmärkt. Och jag passar honom utmärkt, som tur är. Vi bor tillsammans nu, och ingenting kunde vara bättre än det jag får uppleva nu. 

  • Anonym (Skank2)

    Ojdå, det var oväntat! :(

    Jag känner igen mig i hur du tidigare var, det där med ett nytt sexsug efter skilsmässa. Jag kan ju säga att jag har igång fler förbindelser än du och jag verkar inte alls ha nått någon som helst gräns ännu. Till skillnad från tidigare när jag var jättemonogam tillsammans med det numera exet. Och jag har hållit på så i 3 år nu och börjar fundera på om jag är någon slags poly-person eftersom jag har känslor av olika slag för varje person.

  • Anonym (skank)

    Vet inte vad som flög i mig. Efteråt så eskalerade det ännu mer, tills jag hittade min karl som jag har nu. Då försvann det på så vis att jag inte ligger med några andra och faktiskt inte heller har begär efter någon annan. Det var som någon sorts panik i huvudet och kroppen som känns så enormt avlägsen nu. Jag hade inga kvarstående känslor för mitt ex, utan det var just bara sexet jag var ute efter. Och ja, du kanske är polyamorös? 

Svar på tråden Lösaktig