Vågar jag??

Jag vill inte vara negativ, men jag skulle INTE flytta till Spanien i dagsläget. Den ekonomiska situationen är EXTREMT svår och det är väldigt svårt med jobb. Jag flyttade tillbaka till Sverige med mina två barn för ca ett år sen och det var det bästa jag gjort. Jag är utbildad men ändå hade jag svårt med att få ett kvalificerat jobb där nere. Situationen är så för dom flesta och det finns ingen hjälp förutom familjen. Det är inte alls som i Sverige så på så sett är vi bortskämda. Jag tycker att det är så synd med alla som kämpar i Spanien, dom gör sitt bästa för att hitta en utväg från mardrömmen men det är väldigt svårt.
Det ni kanske har just nu är en romantisk bild på situationen, vilket jag och min man också hade. Allt blev annorlunda när vi flyttade dit....både ekonomiskt och för oss som par.

Fråga era bekanta och hans familj. Dom bör ha svar på era frågor.

Tack för era svar.

Jo, jag förstår att det är en oerhört svår situation där nere just nu. Men det är som du säger, det är ju lätt att få en romantiserad bild av verkligheten då man åker dit på semester. Men då vi hört oss för med de vänner o bekanta som vi har där nere så är det väldigt olika budskap. Vissa säger (bl a min svärmor) att situationen är hemsk just nu och att vi har det mycket bättre här i Sverige just nu, medans andra (bl a min svägerska) menar att situationen inte alls är så dålig som alla vill påstå och att arbetslösheten/den dåliga ekonomin inte är vidare påtaglig. Så det är svårt att veta vad man ska tro!

Just i dagsläget så håller vi på att försöka bli gravida igen, så därför är lite av min tanke att testa åka ner och bo där ca 1/2 år under föräldraledigheten för att försöka bilda oss en egen uppfattning o se hur verkligheten där nere blir för oss.

Jag tycker nog att ni ska testa. Som du säger så kanske ett halvår udner föräldraledigheten är bra. Eller kan ni inte söka jobb i förväg härifrån och åka när i alla fall en av er har fått ett jobb så att ni har någon slags försörjning? Att åka utan att någon av er har jobb och hoppas på att få det i arbetslöshetens Spanien kanske är lite ansvarslöst.

Men jag tycker också att den viktigaste faktorn är att din man vantrivts i Sverige och ändå har han stannat i 7 år. Det är dags för honom att få lite av den livskvalitet han är van vid och att få vara nära sin familj. Allt handlar inte om pengar utan det finns andra värden i livet också. Och jag förstår honom helt. Jag är gift med en amerikan och bara när vi är på besök i Sverige kan jag se hur svårt det skulle vara för honom att få vänner här i Sverige. I USA har vi massor av vänner, båda egna och gemensamma och det finns alltid folk som är sugna på att umgås och hitta på något. I Sverige får jag verkligen kämpa med att få ut vännerna på grejer. Det var en av anledningarna till att jag flyttade härifrån själv för 6 år sedan. Det och vädret! :)

Jag var också tillsammans med en spanjor för flera år sedan och när han var i Sverige fick han bara invandrarvänner för de var de enda som var öppna för att umgås och hitta på saker. Det var som om alla svenskarna redan hade sitt umgänge och inte var sugna på fler vänner.

Så med tanke på din mans sociala hälsa så tycker jag nog det är dags för er att prova Spanien. Och vad är det värsta som kan hända? Får ni så dålig ekonomi så det blir ohållbart så flyttar ni väl hem till Sverige igen och då kanske din man känner fördelarna mer med att bo här på ett annat sätt och kan ha överseende med vintern och umgänget.