Vi som avbrutit 2013

Jag ska börja jobba på torsdag, efter att min son dog i magen för 5 veckor sedan (v24) jag är rädd för att folk är nervösa för att träffa mig...jag är rädd för att behöva prata om det, men också rädd för att ingen ska nämna det. Det blir fel hur det än blir, det här molnet finns alltid över mig...är det någon här som har börjat jobba och hur har ni klarat det? Finns det några tips? Jag vill inte vara huvudperson i något jag inte själv kan hantera

Det har faktiskt gått rätt så bra! Jag tar en dag i taget, kan inte tänka längre än så. Jag är förvånad över hur rädda folk är. I princip ingen har frågat hur jag mår eller vad som hänt. Som om jag varit hemma för en förkylning. Jag blev ledsen över det, jag har jobbat där i 11 år. Men folk är rädda och vet inte hur dom ska bete sig. Att förlora ett barn är så fruktansvärt så det går inte att ta på. Jag orkar bara bry mig om mig själv. Som sagt, en dag i taget! Kram