Hatar min man
Njadu, kommer du inte gå under om du stannar? Det blir väl varken bra för någon, varken för dig, barnen eller relationen
Inlägg från: traveler
|
-
-
Hur mycket har ni som binder er förutom barnen. Har ni huslån eller andra stora materiella saker som är en bromskloss. Om vi leker med tanken att ni skulle gå skilda vägar skulle det innebära en stor sänkning av din och barnens levnadsstandard då?Anonym (TS) skrev 2013-07-27 21:52:44 följande:Jo, kanske. Har börjat göra saker som jag egentligen inte vill göra för att "trösta" mig. Är så ledsen över hela situationen och vet inte hur jag ska kunna lösa den. Mina känslor har gått från bergstark kärlek till ... ja...
-
Anonym (TS) skrev 2013-07-27 23:50:54 följande:
Ja, vi har tyvärr stora "bromsklossar" och min man är den som lyckats bäst vad gäller inkomst. Vi skulle inte ha råd att bo kvar här och det är lång kötid till bostäder (jag står i kö). Köpa bostad på egen hand går inte i dagsläget. Jag älskar att bo här. Barnen har gott om lekkamrater och det är ett tryggt område.
Jag bryr mig inte så mycket om prylar och sådant. Däremot äter vi ganska dyrt. Jag handlar specialmat. Det är dock ingen anledning att stanna. Man klarar sig alltid på något sätt. Jag får sluta vara ett sådant hälsofreak och nöja mig med havregrynsgröt och blodpudding ett par år i så fall. Men ja... det hade ju varit lättare att lämna om jag haft en ekonomisk frihet.
Samtidigt känner jag att den största "bromsklossen" är att jag är förbrukad på något vis... Inte som älskarinna eller vän, tvärtom har jag mycket att ge där, men vilken man skulle vilja satsa på någon som har tre så små barn att ta hand om? Jag satsade på den här mannen och det vore ju bäst för alla parter om det gick att få någon slags familjelycka istället.
Oj, oj, ja det är inte lätt men jag vet inte om jag håller med om det där med att du skulle vara förbrukad. Även om du skulle ha sån otur att du inte skulle träffa någon ny så säger man ju hellre ensam singel än ensam i tvåsamhet. Det tråkiga är ju att han inte vill ändra sitt beteende utan blir arg när du för det på tal.
Det tråkiga är att det här problemet är så vanligt. Oftast är det tjejen som tröttnat på killen men har svårt att lämna pga barnen, det ekonomiska, etc. På sätt och vis så blir det ju som ett slags psykologiskt fängelse.
Jag antar att du får följa ditt hjärta... Lycka till -
FOA skrev 2013-07-28 09:15:00 följande:Har du föreslagit att ni går går och pratar med någon?
När hon föreslår det så blir han sur och arg som jag förstått det. Han anser ju inte att det är ett problem och då är det ju svårt att göra något