Min 3, 5-åriga dotter utreds för autism. Frågan du ställer gör nog väldigt ont för dem som har barn med autism, eftersom man som förälder till ett annorlunda barn ägnar väldigt mycket tid åt att undra om det är man själv som är en dålig förälder, just för att alla andras barn är jättesnälla och ens eget är ett litet monster (som det ibland känns).
Men för att svara på din fråga:
Jag tror att vissa autistiska beteenden säkert kan framkallas genom extrem vanvård, typ "rumänska barnhemsbarn". Det finns också en hel del medicinska tillstånd som hjärnskador, kromosomfel och sjukdomar där symptomen inkluderar ett autistiskt beteende.
I dessa fall så torde "autismen" i viss grad kunna "botas" om det bakomliggande problemet är behandlingsbart och behandlas.
Ett vanligt problem med autistiska barn är också att de kan ha svårt att berätta om de t.ex. har ont. Vilket gör allergier och andta fysiska åkommor mycket svårare att upptäcka. Om det autistiska barnet också har t.ex. oupptäckt gluten- eller mjölkallergi, så kan säkert en allergenfri diet få barnet att må bättre, vilket säkert också lindrar de autistiska symptomen och också gör barnet mer mottagligt för annan behandling/träning/rehabilitering.
Men "äkta" autisn tror jag är medfödd, och kan inte botas, lika lite som du kan bota nån som är född döv eller utan ben. Men precis som du kan operera in cochlea(?)implantat hos ett dövt barn och ge ett barn utan ben proteser, så kan du hantera och lindra det medfödda funktionshinder som autism är. Ibland till den grad att det inte "syns", precis som du kanske inte ser att bån har hörapparat ellet benproteser. Men när du sen ber personen med benproteser springa, eller personen med autism hantera en komplex social situation, då syns det.
Sen finns det många missuppfattningar om vad autism är och hur det uttrycker sig. Säg autism och folk tänker "Rainman"... Men man måste inte ha avvikande ögonkontakt eller avvikande motorik bara för att man har autism (även om många har det). Man måste inte heller sitta i ett hörn och vara okontaktbar, man kan vara utåtagerande och gränslös istället. Och båda varianterna på "symptom" går säkert att "framkalla" precis som man kan hugga av nåns ben (men det är ungefär den graden av övergrepp vi snackar om). Men det jag ser hos min dotter, som inte går att framkalla, är "roten" till beteendena som är symptomen. Hon funkar helt enkelt inte som andra, hennes hjärna är inte kopplad som andras, vissa saker som borde vara medfödda saknas och annat finns där istället. Och det går inte att framkalla.