Ni som ammat ca två år (ellerr lite längre) - jag behöver råd

Hej! Det skulle nästan kunna vara jag som skrivit ditt inlägg. Jag ammar min dotter som är 20 månader. Kväll och natt och även en gång på dagen i samband med sova middagsluren. Dagsamningen kommer få sitt stopp om en månad då jag börjar jobba igen. Får se hur det går med amningen överhuvudtaget nu när jag inte kommer vara tillgänglig på samma sätt (jag jobbar inom vården så mycket oregelbundna tider). Känns lite sorgligt eftersom min lilla tjej älskar att ligga i min famn.

Trodde nog att intresset skulle avta från hennes sida. Men hittills finns ingen antydan. Hon säger liksom din dotter"namnam", visar tydligt vad hon vill,  och riktigt myser i min famn. 

Skäms gör jag inte. Men skyltar inte heller med att ammar fortfarande. Försöker tvärtom känna mig stolt. Stolt över att våga gå emot strömmen lite, för jag vet ju att de flesta tycker att hon är alldeles för stor. Fick senast förra veckan höra, att jag måste till och sluta nu, annars kommer hon hänga i tutten för alltid. Men nejdå det tror jag inte, det ger sig någon gång. Antingen ger lillan upp eller jag. Just nu trivs vi och har fina stunder tillsammans. Jag brukar sjunga för henne medan hon ligger i min famn, och hon somnar belåten och nöjd av närheten.

Nu skrev jag bara om mig själv och några råd har jag inte- ville bara säga att vi är fler :)