Berätta i vecka 10?

Jag berättade i v 6. Har en pojke på 2 år.

Vi berättade för dom aldra närmaste redan i v 6-10 .. Min mage började svälla som en tok redan i v 10 så efter det började jag svara ja , åt alla som frågade om jag var det . Men i v 12 skrev jag ut det på bloggen och i v 21 på fb .

Vi har väntat till efter v.12 med båda barnen och efter att dessutom då ha gjort ett ultraljud.

Detta eftersom vi varit med om ett MA, och tyvärr vet att ett foster kan ligga dött trots att man fortfarande verkar vara gravid..

Jag skulle vänta till efter v 12 för bekant och arbetskompisar men berätta tidigare för närmasta vänner å kanske mamma.

Första barnet: gjorde ett UL i v.9+3. Allt såg bra ut och vi berättade lite naivt för våra närmaste i v.12+nåt.. Det blev bebis, som tur var.

Andra barnet: berättade för våra närmaste efter KUB-testet i vecka 13. Det blev bebis.

Jag hade ett MA (missed abortion, embryot "dog" v.6-7 och upptäcktes inte förrän v.11) mellan barnen, och efter den upplevelsen kände vi att det inte har känts okej att berätta förrän de mest kritiska veckorna är passerade, OCH vi dessutom sett ett levande foster på UL.

Bägge graviditeterna väntade vi till efter RUL (v.20-21 i vårat fall) innan vi gjorde det helt offentligt för resten av bekantskapskretsen.

Jag berättade för "alla" nånstanns i v.20 efter RUL. Så olika det kan vara, jag kunde enkelt dölja min graviditet. Visst är risken för mf/ma större nu men en graviditet är aldrig säker eller självklar. Gör som du känner, men fundera först på hur du ställer dig till att "alla" vet OM det inte skulle gå vägen.

De allra, allra flesta graviditeter som nått till v 10 går ju bra!

Det handlar väl mest om hur du är som person, dvs OM det skulle hända något (missfall eller nåt allvarligt skulle visa sig på ultraljud), hur skulle du då känna av att de du nu funderar på att berätta för visste? Ledsen kommer du ju ändå bli, tycker du då att det är jobbigare eller lättare att kunna berätta varför du inte är i form/ledsen?

Själv har jag berättat tidigt i båda mina graviditeter för jag tycker det är lättare att vara ärlig med det mesta än att gå och dölja saker, men det är som sagt väldigt olika.

Jag är i v 7 och har redan berättat för alla. Vi kunde verkligen inte hålla oss. En väldigt efterlängtad graviditet och skulle det nu "skita" sig så behöver vi allt stöd vi kan få.

första barnet berättade vi för de flesta runt v 13.

andra för många runt v 10, gick tyvärr inte bra utan fick avbryta efter rul.

nu har vi bara berättat för några få, ska på rul om snart 1 v. den här gången har vi väntat för jag tyckte det var jobbigt att berätta för alla att det inte gick bra och vill inte behöva göra det denna gång.

men man ska berätta när man känner för det, känner man att man kan få bra stöd om något skulle hända så ska man absolut berätta tidigt, då har de ju också en annan förståelse till varför man är tröttare, mår sådäe m.m. tidigt under grav.
Lycka till          

Jag har berättat för de nära i V. 6-7 vid samtliga graviditeter. Tre har blivit barn och en MA i v 11. Men då var det jätteskönt att alla visste varför vi var ledsna. Ett missfall är inget att hymla om eller skämmas för. I mitt fall blev det dessutom komplikationer när det döda embryot skulle ut så jag fick berätta för chefen också.

Tycker det är viktigt att man känner efter själv vad man vill.
Vill man berätta så finner jag ingen anledning till varför inte.
Blir det så att det inte går bra så kan det då vara skönt med mer stöd annat än partnern.

Finns inget rätt eller fel enligt mig =)

Med första så berättade vi för de flesta redan v4-5. Var på semesterresa med släkten och jag började må illa och kunde inte ljuga varje dag.

Med nr 2 så berättade vi i v 6 för de närmaste men det blev ett MA i v 9

Nr 3 berättade vi i v 8-9 till både släkt och vänner, jag mådde så dåligt med div krämpor så då orkade jag inte heller ljuga om div anledningar.

Nu är jag gravid igen och nu är jag bara i v 5 och har berättat för min mamma. Det var samma där. Orkade inte ljuga om anledning till att jag inte mår bra.
För släkt och vänner ska få reda på det senare, det beror på hur jag mår.